Klimatförändringarna har drabbat Tyskland med full kraft de senaste fem åren. Stormar, extrem torka och barkborrar har sedan torkåret 2018 dödat mer än 500 000 hektar skog och 255 miljoner m3 skadat virke har nödavverkats. Skadornas omfattning beräknas uppgå till cirka 20 miljarder euro och ungefär 20 procent av hela granvolymen har avverkats. Barkborreavverkningarna motsvarar ca 5 procent av hela skogsarealen i Tyskland.
Det här är en artikel signerad Line Venn, publicerad i tidningen Norsk Skogsbruk nr 9. Vi återger text och bilder med tillstånd av Norsk Skogsbruk.
Skadorna är koncentrerade kring ett bälte genom centrala Tyskland, från Sachsen i öster till Eifel i väster, där de västra områdena och Harz är särskilt hårt drabbade. Och när en halv miljon hektar ska planteras om kommer tyskarna att införa ett nytt skogsbruk anpassat till de kommande klimatförändringarna. Mycket handlar om att avsevärt minska andelen gran. Ursprungligen dominerade den skuggtåliga boken i skogen i Tyskland, medan granen hade sin naturliga nisch främst i höglandet från cirka 900 meter över havet. Trädslaget planterades dock i stor skala även i områden där den inte trivs idag och granskog utgjorde före 2018 runt en fjärdedel av skogsarealen.
Oanpassbar gran blev torkans offer i Tyskland
– Granen behöver ha det fuktigt och svalt, säger Sonja Klotz. Det blev väldigt tydligt när den torra sommaren 2018 slog till. Då sprängde torkan alla gränser och mättes ner till 1,8 meters djup i stora delar av Tyskland. Att även de följande åren blev ovanligt torra gjorde inte saken bättre. Torka och värmeböljor gav oss också några hårda skogsbrandssäsonger 2018 och 2019, men det värsta var att den torkaförsvagade granskogen blev ett lätt byte för barkborrarna, säger Sonja. Hon och hennes man Timo Schmitt bor i Hümmel i Rheinland-Pfalz och båda har arbetat på flera håll inom tyskt skogsbruk. Schmitt är för närvarande skogsbrukschef i kommunskogen i Hümmel i Eifel. Just där har den höga andelen lövträd räddat mycket av skogen från de värsta barkborresskadorna
– Än så länge. Men vi ser mycket skadad granskog i omgivningarna, säger Sonja.
Efterkrigs-plantering i Tyskland
För att förstå bakgrunden till all barrplantering måste vi gå tillbaka i tiden 75 år. När Tyskland förlorade kriget ålades de stora krigsskadestånd. Ett av de viktigaste värdena landet hade kvar som möjligt betalningsmedel var timmer. Stora skogsområden avverkades i slutet av 1940- och 1950-talen, områden som därefter återplanterades. I norra och östra låglandet låg fokus i första hand på tall men det träslag som annars gav bäst vinst var gran. Liksom i Norge var det “granodlingsfeber” i Tyskland under efterkrigstiden.
“Har du en kvadratmeter över, plantera en gran”, var mantrat. Det gick bra i ganska många år, även om tyskarna har sett att den trivs bäst över 600 meter där det är fuktigare och inte riktigt lika varmt på sommaren. 2018 var det dock ödesdigert och den torkdrabbade granen led, bokstavligen. Med flera på varandra följande torra somrar angrep och dödade barkborrarna allt mer av den försvagade granen. I mars i år kunde tyskarna summera: Runt 20 % av all granvolym hade fällts på grund av skador. Det motsvarar 5 % av hela skogsarealen i Tyskland.
Granen fasas ut till förmån för bok
Först och främst har barkborrekriget fram till nu handlat om att rädda timmer och överlevande granar. Men resultatet av denna massiva avverkning är att det nu finns 500 000 hektar skogsmark redo för ny föryngring. Men vad ska tyskarna satsa på? Ingen verkar tro att gran har någon ny framtid i dessa områden beaktat prognoserna för global uppvärmning och klimatförändringar. Ingen vet riktigt hur klimatet kommer att utvecklas genom nästa omloppstid för de plantor som sätts i jorden idag.
– Det är därför det knappt planteras gran i de här områdena längre, men det hindrar inte att den föryngras mycket naturligt. Tricket är att sköta skogsbestånd som klarar ett mer extremt klimat bättre än enhetliga och likåldriga granplanteringar, förklarar Klotz. Lösningen verkar vara större variation och att testa nya träslag.
Schmitt, som driver den 750 hektar stora kommunala skogen i Hümmel, har som huvudmål “att hålla skogen vital och stabil”. Verktyget är en mer blandad och flerskiktad skog.
– Idag har vi mer än en tredjedel gran i vårt område men den utgör en större andel av den skog som är redo för avverkning, säger Schmitt. Delvis på grund av att mycket av granskogen har skador. Det innebär att stående granvolym kommer att minska avsevärt i framtiden. Och siffror från den senaste skogsbruksplanen visar att under de kommande 20 åren kommer andelen bok att öka från 23 % till 38 % på vår yta.
-Även andelen ek måste ökas, speciellt i de torrare områdena. Det är inhemska trädarter som trivs, säger Schmitt.
Finns det en framtid för barrträden?
Ek och bok är väl bra men utmaningen är att branschen vill ha gran eller andra barrträd. En del av planen framöver är därför att testa andra arter av barrträd som verkar ha stått emot de senaste fem åren bättre. Schmitt och Klotz kan berätta att fler i tyskt skogsbruk nu söker sig söderut till varmare områden efter trädslag och härkomster som kan blandas in i bestånden och passa in i deras områden när temperaturerna stiger. Och de är inte rädda för att introducera nya träslag.
– Det är viktigare att trädslagen är lämpliga för området än inhemska och vi kan inte sitta och vänta på att trädslagen ska flytta in av sig själva. När det gäller skogsbruket behöver naturen lite hjälp för att komma framåt i etableringen av nya trädslag som tål de nya klimatförhållandena, kommenterar Klotz. Varje stat har dock sina egna exakta rekommendationer för vilka träslag och härkomster som är lämpliga för de olika odlingsområdena och Shcmitt har sina egna listor att hantera i Rheinland-Pfalz.
– Av barrträdsarterna används bland annat västamerikansk douglasgran och kustgran (Abies Grandis) samt ”vanlig” ädelgran (Abies Alba). Dessa har djupare rötter som gör dem mer motståndskraftiga mot torka. De utsätts inte heller för granbarkborren, förklarar Schmitt. (även om de så klart kan kämpa med andra barkborrar, sjukdomar eller betesskador).
– Detsamma gäller lärk, som också används i föryngringen av Tysklands stora barkborrehyggen. Liksom vanlig ädelgran anses den dock vara inhemsk, eftersom vi “bara” flyttar den från södra Tyskland längre norrut. Även andra provenienser av gran kan vara aktuella att titta på. Men generellt följer vi nu regeln att ingen gran planteras i detta område under 600 meter över havet. Där är det för torkutsatt, konstaterar skogsbrukschefen i Hümmel.
Produktutveckling för nya råvaror
Även om industrin vill ha gran och andra barrträd behöver den vara med och ställa om inför klimatutmaningarna. Även inom industrin förbereds för en framtid med mindre mängd granvirke och Sonja Klotz berättar hur produktutveckling som ska öka efterfrågan för lövträ kan gå till:
– Till exempel har branschen tagit fram en ny produkt baserad på laminerad bok: “BauBuche” (ByggBok). Det är en typ av LVL eller Laminated Veneer Lumber som kan ersätta konstruktionsvirke, där gran hittills varit helt dominerande, säger hon.
På bara fem år har klimatkatastrofer tvingat tyskarna att behöva tänka helt nytt om sitt granskogsbruk och vilka konsekvenser det får för framtida tillgång på råvaror.
Tysklands skogar – 900 miljoner Euro i omställningsbidrag
Efter svåra konsekvenser för skogsbruket av klimatförändringarna de senaste fem åren i Tyskland har tyska staten inrättat en bidragsfond på 900 miljoner euro för “klimatanpassat skogsbruk”. Efter att landets skogsnäring på många områden tvingats till mångfaldig avverkning efter klimatorsakade barkborresskador de senaste åren, har staten insett behovet av åtgärder som kan möta klimatförändringarna. I november 2022 gjordes det därför en nationell satsning på “klimatanpassat skogsbruk”, där 900 miljoner Euro (ca 10,2 miljarder Skr) ska bidra till att bygga mer klimatrobusta skogar för framtiden.
Enligt de 12 kriterierna ska det “nya skogsbruket” helst leda till en “Dauerwald” – det vill säga kontinuitetsskog. Och i korthet innebär det en övergång till en mer flerskiktad och lövdominerad blandskog. Alltså ett omfattande byte av träslag – i första hand till mer inhemska träslag, men även med inslag av främmande träslag längre söderifrån för att klara temperaturstegringen. Syftet med den här typen av skogsbruk är att inte förlora stora skogsområden vid klimatkatastrofer. Det har tyskarna upplevt till fullo de senaste fem åren och lösningen har varit att avverka stora områden med skadad skog. Sådana skogsförluster vill man minska genom en riskspridning över flera trädslag och åldrar, med föryngring under skärm. Denna så kallade “Waldumbau” startade redan för 30 år sedan, men det finns fortfarande stora skogsområden kvar som måste bli mer motståndskraftiga mot extrema klimat och nu satsas det rejält från de högsta politiska leden. På så sätt ska skogsbruket säkerställa en stadig tillgång på råvaror även i framtiden.
Enligt tysk skogspolitik skapas klimatrobusta skogar genom bevarande, utveckling och drift som upprätthåller en större mångfald av skogsfunktioner än vad som tidigare har beaktats. Det innefattar bland annat det som många kallar ekosystemtjänster som vattenhushållning, men också ett bättre värnande av biologisk mångfald. För satsningen har 12 kriterier tagits fram som ska bidra till att göra skogen mer klimatrobust för framtiden och skogsägare får medel för att genomföra projekt enligt dessa. Kraven är hårdare än både certifieringssystemen och lagstiftningen.
12 Kriterier för naturligare skog i Tyskland
Bland kriterierna finns krav om att all föryngring ska ske under skärm eller på kalytor mindre än 0,3 ha. Vidare ska självföryngring prioriteras om det sker med lämpliga arter men det kan finnas behov om att tillföra mer klimatrobusta arter via plantering. Ökad mängd stående och liggande död ved inklusive högstubbar. Minsta avstånd mellan stickvägar i avverkning är 30 meter eller minst 40 meter om jordarten är känslig för packning. Gödsling eller bekämpningsmedel är ej tillåtna. Åtgärder för att hålla mer vatten kvar i skogen är också proriterade. Allt från återvätning av dränerade marker till att aktivt skapa hinder för allt för snabba vattenflöden. För fastigheter med areal på 100 hektar eller mer ska minst 5% av arealen lämnas för naturlig utveckling, i minst 20 år.
Den här artikeln är signerad Line Venn på tidningen Norsk Skogsbruk. Texten publicerades i Norsk Skogsbruk nr 9 och de är här återgiven på svenska med tillstånd av Norsk Skogsbruk. Originalartikeln kan läsas här (för inloggade prenumeranter).
Det finns flera artiklar om de svenska granbarkborreskadorna här på iskogen.se:
https://iskogen.se/skogsbruk/granbarkborren-2022-omvant-kinderagg/
