Svensk virkesstatistik hemlighålls

svensk virkesstatistik obefintlig

Färsk virkesstatistik med volymer och priser redovisas varje månad i Norge. I Sverige tar det ett och ett halvt år innan vi får fram data över virkesvolymerna och då gäller det nettoavverkningen för hela Sverige. Statistik över virkespriser saknas i stort sett helt. Trots att det svenska virkesflödet troligtvis är värdens mest digitaliserade (möjligen ligger Finland före) så har virkesmarknadens parter beslutat att virkesstatistik för avverkningsvolymer och virkespriser ska hållas hemliga.

Norsk virkesstatistik ett föredöme

Jag fick tillstånd att publicera ett utdrag ur en artikel i tidningen Norsk Skogbruk. Där redovisas virkespris per kommun med hjälp av kartor som visar snittpriset för gjorda, verkliga virkesaffärer. Både för timmer, massaved och ett genomsnitt för allt virke.

Norsk virkesdata tillhandahålls av Landbruksdirektoratet som är en myndighet motsvarande Jordbruksverket och Skogsstyrelsen i en enhet. Landbruksdirektoratet får sina uppgifter till virkesstatistiken från Norsk Virkesmåling.

Den norska virkesmätningsorganisationen har sedan tidigt 1900-tal haft en snarlik utveckling som här i Sverige och Norsk Virkesmåling bildades 2003 på ungefär samma sätt som de svenska VMF-föreningar blev Biometria 2018/2019. Säljare och köpare har fyra medlemmar var i styrelsen för Norsk virkesmåling och arbetstagarna har tre. Trots likheterna mellan Sverige och Norge i virkesmätningshänseende så skiljer det alltså stort i hur virkesstatistik presenteras. Man kan fråga sig varför?

Skogsstyrelsens ansvar?

I Norge har myndigheten Landbuksdirektoratet bestämt att de ska ha tillgång till virkesmätningsdata från inmätningsföreningen. Här i Sverige ligger motsvarande ansvar på Skogsstyrelsen men det enda de lyckas sammanställa är viss prisdata för leveransvirke. Alltså det virke som skogsägarna själva hugger och som idag utgör betydligt mindre än tio procent av den svenska årsavverkningen. Skogsstyrelsen säger själva att de vill ha ut mer data om virkesvolymer och priser men att Biometria inte har förmåga (eller vilja?) att lämna ut någon sådan data.

Norska virkespriser 2020

Hur ser det då ut i Norge? Här nedan kan du sen en graf över sågtimmerprisets utveckling under 2019 och 2020.

norsk virkesstatistik pris för sågtimmer 2019-2020
Månadsvis prisutveckling för gran- och talltimmer i Norge 2019-2010. Data från Landbruksdirektoratet.Källa: norsk-skogsbruk.no

Priserna avser bruttopriser i m3fub. Alltså innan avverkningskostnaden dragits av. Tidningen konstaterar att det är stora geografiska skillnader som dels beror på avstånd till terminal eller industri. Men även konkurrenssituationen har en påverkan enligt tidningen. Framför allt så har norska skogsägarföreningar under några år gått in på varandras köpområden vilket enligt tidningen har ökat konkurrensen. Priserna är högst i sydöstra Norge. Alldeles intill gränsen till det svenska prisdiket.

Virkesstatistik per kommun

Tidningen Norsk Skogsbruk har tagit ut data för virkespriser per kommun och redovisar dem i de här kartbilderna. Den gröna kartan avser ett genomsnittspris för allt virke (dock ej bränsleved). Den blå kartan visar endast timmerpriserna och den bruna endast massavedspriserna. I den lila kartan redovisas motsvarande priser som i den gröna (genomsnitt av allt virke) men för år 2013.

norsk virkesstatistik genomsnittspris för allt virke 2020
Virkespris per kommun i Norge 2020. Priset avser bruttopris per m3fub som genomsnitt för allt virke. Källa: norsk-skogbruk.no
virkesstatistik norska sågtimmerpriser per kommun 2020
Virkespris per kommun i Norge 2020. Priset avser bruttopris per m3fub för sågtimmer. Källa: norsk-skogbruk.no
virkesstatistik norska massavedspriser per kommun 2020
Virkespris per kommun i Norge 2020. Priset avser bruttopris per m3fub för massaved. Källa: norsk-skogbruk.no

Ökat mer än inflationen

När Norsk Skogsbruk jämför timmerpriserna mellan 2013 och 2020 så konstaterar de att det genomsnittliga priset I hela Norge för allt virke ökat från 306 NOK till 376 NOK per m3fub. Det är en ökning med 23 procent vilket är högre än inflationen som under samma tid var 17 procent. Tittar man på prisutvecklingen för sågtimmer i grafen här ovan så kan man se att priserna gick ner under hela 2019 och början av 2020 för att sedan vända upp igen andra halvåret 2020. En prisutveckling som troligen speglar trävarumarknadens utveckling väldigt väl.

virkesstatistik norska virkespriser per kommun 2013
Virkespris per kommun i Norge 2013. Priset avser bruttopris per m3fub som genomsnitt för allt virke. Källa: norsk-skogbruk.no

Öppen virkesstatistik, bra för alla parter

Den Norska virkesmarknaden visar att transparent data över virkespriser och virkesvolymer inte är något att vara rädd för ens för skogsindustrin. Att priserna blir mer dynamiska betyder nödvändigtvis inte att de i det stora hela alltid blir högre. Däremot får både skogsägare och skogsindustri bättre beslutsstöd för sin verksamhet.

Fakta Svensk virkesstatistik

SCB

Tillhandahåller data (med stor eftersläpning) över årlig avverkning och virkeslager. Denna data kommer från Skogsstyrelsen. Därutöver presenteras annan skoglig data från bl. a Riksskogstaxeringen.

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen sammanställer (med ca 1,5 års eftersläpning) data för årlig brutto- och nettoavverkning samt förändring av virkeslager kvartalsvis. Skogsstyrelsen redovisar även prisstatistik för leveransvirke. Den data som Skogsstyrelsen sammanställer kommer i huvudsak från Biometria.

Riksskogstaxeringen/SLU

I den årliga riksskogstaxeringen sammanställs data för avverkade virkesvolymer. Eftersläpningen är ca ett år och Riksskogstaxeringens inventeringar utgår inte från kalenderår utan pågår över två kalenderår ”från knoppsprickning till knoppsprickning”. Under många år har skillnaden mellan Riksskogstaxeringens och Skogsstyrelsens avverkningssiffror varit betydande men det är Skogsstyrelsens data som utgör den offentliga statistiken. Här finns mer information om denna skillnad.

Biometria

Mäter i princip allt virke som hanteras i Sverige oavsett sortiment. Biometria hanterar data från mätstationer som finns vid industri eller terminal men också stora datamängder som kommer direkt från skördare och skotare. Mer eller mindre i realtid. Biometria anger att representationen ska vara jämnt fördelad mellan köpare och säljare men trots det så är virkesköparna i stor majoritet i dagens styrelse. Något som har diskuterats på Skogsforum.

Föregående artikel
textilfiber-kemisk-massa-trä

Textilfiber från skogen hett igen efter 100 år

Nästa artikel
hygge-skogsbrand-2018-omskogen

På sidorna om skogsbrand och media 2018

Liknande Artiklar
iSkogen logotyp Skulle du vilja ha Push-notiser när det finns nyupplagda artiklar hos oss? Nej Ja tack