Det har sedan förra året varit känt att Skogsstyrelsen anser av deras budget-medel för skydd av skog kommer gå till fjällnära skogar. Trycket är fortsatt hårt på Generaldirektör Sundqvist som har att hantera många vinklade intressen. Nu har Skogsstyrelsen gått fram med en begäran om stärkt budget för naturvård. I budgetunderlaget framgår också hur man ser på en del av Skogsutredningens förslag, inklusive en tidig plan eller tolkning av “livet efter nyckelbiotoperna”.
Skogsstyrelsen, fjällnära skog och annan naturvård
Efter att ha förlorat i målet mot ägarna av fjällnära skog har Skogsstyrelsen lagt andra beslut om skydd av natur i ”väntläge”, med hänvisning till budgetläget. Skogsstyrelsen valde att i sitt pressmeddelande om sitt budgetäskande för 2022-2024 häromdagen lyfta fram äskandet av medel till Naturvård. Det rör sig om 800 miljoner kronor extra per år för arbete med naturvårdande skötsel, områdesskydd och intrångsersättningar de kommande tre åren.
När förra budgetpropositionen las fram i september 2020 meddelade Miljöministern Isabella Lövin att att regeringen satsade 2,2 Miljarder för skydd av natur som del av en överenskommelse med Centern och Liberalerna. Det gällde dock inte några medel till den under Näringsdepartementet sorterade myndigheten Skogsstyrelsen? Ett halvår med rapportering om att pengar saknas har nu Skogsstyrelsen formellt äskat mer medel för skydd av fjällnära skog med mera.
Inget nytt eller kontroversiellt i lagt budgetunderlag kanske? Nej, i alla fall inte tillräckligt kontroversiellt för att någon i Skogsstyrelsens styrelse skulle reservera sig, utan ordföranden Mats Wiberg hade med sig alla ledamöter inklusive Mikael Karlsson, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen på styrelsebeslutet.
Skogsutredningens förslag ger kostnader
Förutom de extra medel som anses behövas för skydd av skog och arter, noteras att Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag också beskriver vad några av de åtgärder som Skogsutredningen lagt fram skulle kosta. Skogsutredningen är ute på remiss och som vi tidigare skrivit om iSkogen så har direktiven och utredningen fått kritik för att inte ta sin utgångspunkt i Januariöverenskommelsen och att stärka äganderätten, utan vara mycket annat.
I Budgetunderlaget presenteras också vad som verkar vara Skogsstyrelsens konkreta uppskattning av kostnader för några av Skogsutredningens förslag:
”…Förslaget med en grundinventering genom en naturmiljöbeskrivning har kostnadsbedömts till totalt 135-215 miljoner under en dryg 10-årsperiod.”
”…En större rådgivningssatsning för ökad skogsproduktion har bedömts kosta i storleksordningen 75 till 130 miljoner kronor årligen och pågå i 3 till 5 år. Kampanjen om rådgivning med mera kopplat till klövviltförvaltningen har beräknats kosta 57 miljoner kronor fördelat på tre år.”
”…Även utredningens övriga förslag om uppdrag till Skogsstyrelsen för utveckling, beredning och utredning av olika frågor har bedömts kosta mångmiljonbelopp. Bland utredningsbehoven ingår en uppdatering av Miljövårdsberedningens behovsanalys av skydd av skogsmark från 1997.”
Skogsstyrelsen hade redan vid beslutet om att avsluta nyckelbiotopsinventeringen aviserat att de ämnade ersätta den med en ny form av naturvärdesinventering. I en nyhet den 30 december 2020 meddelar Skogsstyrelsen på sin hemsida också att de två dagar senare börjar med det nya systemet:
”Så har det alltså blivit – ett nytt arbetssätt kommer att börja användas 1 januari. För de skogsägare som skickar in en anmälan eller ansökan om avverkning blir skillnaden att Skogsstyrelsen inte kommer att registrera en eventuell nyckelbiotop.”
– Vi kommer att dokumentera naturvärden som har betydelse för handläggningen av ärendet utifrån de lagkrav som finns,
Magnus Viklund, chef för tillsynsenheten på Skogsstyrelsen
Skillnaden mellan det berömda ”kunskapsunderlaget Nyckelbiotoper” och det nya verkar inte milsvid? Det vore intressant att veta vad som skiljer i praktiken, och om det är i linje med de ambitioner som bland annat Centerpartiet hade med Januariöverenskommelsen?
Skrivningen i budgetunderlaget ger i alla fall lite ledning i hur myndigheten nu ser på skogens miljövärden och statens roll:
”… Det är inte ändamålsenligt att fortsatt beskriva en kontinuerlig natur med diskreta gränser. Det går därmed inte att få en samlad homogen planering av naturvärdena på en fastighet och bedöma hur fastigheten bidrar till naturvärden i ett landskap. Ingen part, vare sig stat, markägare eller skogsföretag, har samlat ansvar eller rådighet över beskrivningen av naturvärden. De befintliga kunskapsunderlag som finns är inte bara osammanhängande utan bedöms också som otillräckliga. Det finns stora arealer skog vars innehåll av naturvärden är ofullständigt eller okänt…”
Generaldirektör under press
Ett tydligt inspel i detta skede från myndigheten, samtidigt som Skogsutredningen är på remisshantering? Kanske viktigt för en pressad myndighet och generaldirektör för att få med sig en enig styrelse på de underlag man beslutar om, speciellt när regeringen placerat en stridbar f.d. ordförande för Naturskyddsföreningen i styrelsen. En förening med en tydlig strategi, i alla fall enligt en artikel i Smedjan/Timbro. Förutom att ena styrelsen bakom sina beslut har Skogsstyrelsen att hantera att en stor del av personalen gärna inventerar naturvärden, och luftar sin åsikter.
Hela listan med begärda resurstillskott följer nedan, men i övrigt är det framförallt mer pengar till mer kompetensutveckling. Det inkluderar också en stor projekterad insats för rådgivning knuten till kommande CAP och landsbygdsprogram, som man hoppas åter ska innehålla finansiering för skogliga åtgärder. Även medel till mer kunskap om älgskador äskas, vilket vi också säkert får anledning att återkomma till. Liksom till hur vårt svenska förvaltningssystem ska fungera för att styra, men inte detaljstyra, myndigheter i Sverige.
