Igår gav EU-rådet grönt ljus till Avskogningsförordningen som syftar till att minimera risken för avskogning och skogsförstöring kopplat till produkter som kommer in på eller lämnar EU-marknaden. Detta beslut kan få betydande konsekvenser för en mängd olika sektorer, bland annat delar av toalettpappersindustrin, som delvis är starkt beroende av jungfrulig pappersmassa (pappersmassa som inte är tillverkad av ex. returpapper utan som kommer från avverkade träd). Frågan har inte varit så aktiv här i Sverige men har diskuterats i England.
Den nya Avskogningsförordningen, som är resultatet av en lagstiftningsprocess som började 2021, kan nu komma att träda i kraft under andra kvartalet 2023. Den kräver strikta due diligence-regler för leverantörer och förädlande industri som är inblandade i råvaror i samband med avskogning och skogsförstörelse, inklusive palmolja, boskap, trä, kaffe, kakao, gummi och soja. Effekten av denna regel omfattar även härledda produkter, såsom choklad, möbler, papper och utvalda palmoljebaserade derivat som används i produkter för personlig vård.
Avskogningsförordningen och toalettpapper
Nyckeln till Avskogningsförordningen är ett krav om att spåra varor tillbaka till sitt ursprungsland för att säkerställa att de inte har förknippats med avskogning eller skogsförstöring. Startdatumet för denna kontroll är den 31 december 2020, alltså en bakdatering. EU har också infört en form av betygssystem som tilldelar länder olika risknivåer relaterade till avskogning, både inom och utanför EU. Betygssystemet används sedan bl.a. för att avgöra intensiteten av kontrollerna som länderna utsätts för.
Enligt en artikel på sajten The Grocer kan Avskogningsförordningen ha potentiell påverkan på toalettpappersindustrin. Industrin är starkt beroende av jungfruliga fibrer från avverkade träd, där en betydande del idag kommer från boreala skogar. Chris Forbes, VD för Cheeky Panda, ett toalettpappersföretag som använder alternativa källor som bambu, varnar i artikeln för att många företag kan få svårigheter att anpassa sig till de nya reglerna på grund av sitt beroende av jungfrulig pappersmassa. Detta kan potentiellt leda till att tillgången på toalettpapper pressas och att priset på återvunnet mjukpapper stiger i takt med att efterfrågan på alternativ ökar.
Enligt Forbes är den stora majoriteten av mjukpapper som säljs i Storbritannien och EU, inklusive toalettpapper, ansiktsservetter och pappershanddukar, fortfarande tillverkade av jungfruliga fibrer. Därför kan större företag behöva investera miljarder pund i en omställning för att följa de nya reglerna, en process som inte kan ske över en natt.
Det verkar dock inte vara alla företag som är överraskade. Accrol, en tillverkare av mjukpapper och leverantör till de flesta brittiska livsmedelsbutikerna, uppgav till The Grocer att de var helt förberedda för den nya EU-förordningen och stöder införandet av liknande lagar i Storbritannien. Företaget hämtar 100 % av sitt papper från FSC-ackrediterade leverantörer.
Som vi skrivit om tidigare tillkännagav Kimberly-Clark, tillverkaren av bl.a. varumärken som Cottonelle och Kleenex, sitt åtagande att halvera sin användning av jungfrulig fiber till 2025. Samma år siktar också företaget på att köpa 90 % av sin fiberråvara från “miljömässiga verifierade källor”.
Det globala initiativet för att bekämpa avskogning är dock inte utan utmaningar. En studie av det amerikanska finansbolaget MSCI visade att mindre än 40 % av pappersföretagen hade en avskogningspolicy, vilket tyder på en betydande lucka i beredskapen för de nya reglerna.
När EU-förordningen träder i kraft kommer företag som tidigare har sett avskogning som någon annans problem att snabbt anpassa sig. Förordningen är ett betydande steg mot att säkerställa att konsumtion och handel med råvaror inte bidrar till den skadliga cykeln av avskogning och skogsförstöring. Detta understryker EU:s engagemang för miljömässig hållbarhet och skapar ett prejudikat för andra nationer att följa.
Även om förändringarna kan vara utmanande och kostsamma på kort sikt, är de långsiktiga fördelarna för miljön och försörjningskedjornas hållbarhet enligt EU obestridliga. Övergångsperioden kommer att vara en möjlighet för industrier att förnya och anpassa sig, vilket i slutändan leder till mer motståndskraftiga och hållbara affärsmodeller. Denna progressiva förändring av politik och affärspraxis är ett avgörande steg mot att uppnå en mer hållbar framtid.
Avskogningsförordningen ur ett svenskt perspektiv
Sverige är just nu ordförandeland i EU och genom detta var det finansminister Elisabeth Svantesson som höll i klubban vid gårdagens omröstning. Som land lade Sverige ner sin röst i omröstning, detta tillsammans med bland andra Polen och Finland. Avskogningsförordningen har kritiserats från svenskt håll ända sedan den först kom ut som förslag från EU-kommissionen. Sverige har också utövat lobbyverksamhet för att få den ändrad och har också lyckats. Bland annat så innehöll förslaget en definition av hållbart skogsbruk men denna är nu borta efter påtryckningar från bland annat Sverige.
Istället har man nu skiftat fokus till att förordningen mest kommer orsaka merarbete i det så kallade due-diligencearbetet. Avskogningsförordningen som den röstades igenom igår innehåller dels krav på att minska avskogningen men också på skogsförstörelse. Ur ett svenskt perspektiv torde inte avskogning vara något problem. Det handlar främst om skogar som avverkas för att ställa om till jordbruk. Skogsförstörelsen kan dock komma att påverka Sveriges skogsbruk men det är oklart i vilken omfattning.
Storebror ser dig
En del i Avskogningsförordningen handlar om hur man ska se till att reglerna följs. Här säger lagtexten att EU kommer skapa en ny enhet för övervakning och att satelliter troligtvis kommer användas i arbetet. Satellitövervakning har vi berört tidigare och med tanke på den tekniska utvecklingen som sker inom området så är det högst troligt att man kan skapa ett system som ner på meter-nivå kan övervaka skogar.
Det är också här som delar av Avskogningsförordning kan få påverkan för Sverige. Troligtvis så kommer Sverige få ett “bra” betyg i det system för risknivå som EU ska införa i samband med att förordningen träder i kraft. Det handlar om att Sverige, i alla fall utåt sett, har en relativt hög andel certifierad skogsmark. Och om inte den avverkade skogen kommer från en certifierad markägare så sätter man ändå på ett certifieringsmärke genom det FSC kallar “FSC-Mix”.
Trots detta finns det möjligheter att Sveriges skogsbruk kommer granskas inom den nya förordningen. Det handlar då främst om “skogsförstörelse” och här blir det en balansgång mellan kraven i certifieringen och den nya förordningen.
Avskogningsförordningens definitioner
Inledningen till det som kallas Artikel 2 i förordningen handlar om definitioner som kan beröra svenskt skogsbruk, den ser ut som följer:
I denna förordning gäller följande definitioner:
…
(6) skogsförstörelse: avverkning som inte är hållbar och medför att skogsekosystemens biologiska eller ekonomiska produktivitet och komplexitet avtar eller går förlorad, vilket på lång sikt leder till en minskning av de tillgångar som skogen levererar, exempelvis trä, biologisk mångfald och andra produkter och tjänster.
(7) hållbar avverkning: avverkning som utförs på ett sätt som bevarar markens beskaffenhet och den biologiska mångfalden så att skadeverkningarna minimeras, vilket innebär att stubbar och rötter inte avlägsnas, primärskog inte förstörs eller omvandlas till skogsplantage och att ingen avverkning sker på känslig mark; stora kalavverkningar minimeras och det säkerställs lokalt lämpliga tröskelvärden för extraktion av död ved och krav på användning av avverkningssystem som minimerar påverkan på jordmånskvaliteten, inklusive packning, och på biologisk mångfald och livsmiljöer.
…
Hur man ska tolka dessa definitioner återstår att se. Vill man “vrida till det” så kan man hitta potentiella områden i definitioner som skulle kunna påverka det svenska skogsbruket. Det handlar kanske främst om att den biologiska produktiviteten inte ska avta eller gå förlorad men också att avverkningar inte ska påverka den biologiska mångfalden samt att primärskog inte påverkas.
Här har nog inte sista ordet sagts men givet vårt läge så ser det ändå ut som att svenskt skogsbruk enligt “BAU” kan fortsätta även efter att denna förordning införlivats. Kanske kan det rent av bli en riktigt “fem-etta” för svensk massaindustri om Sverige kommer klassas som ett “bra” land i betygssystemet och genom detta slipper undan granskning. Då kommer efterfrågan att öka givet att de länder med dåliga betyg inte kommer kunna leverera lika mycket råvara.
Framtiden
Något som primärt kanske inte berör Avskogningsförordningen är det faktum att det blir viktigare och viktigare att råvara från skogen används till rätt slutprodukter. Detta kan vara ett svart hål för svensk skogsindustri givet det faktum att det mest blir så kallad avsalumassa av den svenska skogen. Detta är en halvfärdig produkt som förädlande industrier köper av svenska skogsindustrier i stora volymer.
Idag är vi duktiga på att visa att vår avsalumassa kommer från certifierade skogar, är av hög kvalitet och är “hållbar”. Det vi vet mindre om är vad för typer av slutprodukter det blir av massan? Att en ansenlig del blir mjukpapper i form av ex. pappershanddukar och toalettpapper är ingen nyhet. Men mycket av avsalumassan kan bli till andra produkter. Ett exempel är cigarettpapper.
Denna deklaration av slutprodukter är något vi troligtvis kommer se i framtiden. Den kan också vara en del av att vi konsumenter blir mer medvetna i våra val. Här kanske Avskogningsförordningen kommer knyta an till detta. Något verkar vara i görningen, annars skulle inte Kimberly-Clark drastiskt minska sitt råvarubehov från boreala skogar och Essity skulle inte heller påbörjat sin produktion av mjukpapper från halm. Den som lever får se som det brukar heta.
