Postkodlotteriet, som ägs av ett bolag i Nederländerna, idkar enligt sin hemsida framförallt ”välgörenhet”, om nu någon trodde något annat. Totalt har de förmedlat över 10 miljarder kronor i ”välgörenhet” från spelare sedan starten 2005, och i år en del till ”Skogen som tog slut”. Bra, dåligt eller bara holländsk mellanmjölk som smakar surt om man tycker att ärlighet och procent är viktigt?
Å ena sidan anses förenklade reklamkampanjer från skogsnäringen som något fult, å andra sidan så finansieras kampanjer från andra håll med stora summor från spelverksamhet. Vi har tidigare skrivit på temat vi kallar Slaget om Skogen. Dels att skogsnäringen bedriver kampanjer med förenklade budskap, som bekostas av i princip alla som säljer rundvirke i Sverige. Vi har också skrivit om att miljörörelsen skarvar i sin verklighetsbeskrivning, och att media ibland tar till förenklade vinklingar, om man uttrycker sig snällt. Svenska Postkodlotteriet med moderbolaget i Nederländerna verkar vara en hybrid på alla sätt — samtidigt — och på en högre nivå, eller som de låter en lycklig vinnare deklarera på hemsidan:
Många tror kanske att det är ett vanligt lotteri.
Rami, Mångmiljonvinnare på Postkodlotteriet.
Läser man ”reportaget” om Rami får man också veta att han nu är på väg in i det militära, efter att ha sålt sin del i det åkeri han drivit tidigare. Dessutom att: ”För honom är miljön och klimatet väldigt viktiga frågor, och i fjol skänkte Postkodlotteriet hela 91 miljoner från överskottet till organisationer som jobbar för att skydda vår natur. Till exempel gick tiotals miljoner till Greenpeace, WWF och Naturskyddsföreningen. Postkodlotteriet delade under 2020 totalt ut över 1 miljard kronor till organisationer inom olika områden, och har sedan 2005 delat ut hela 11 miljarder.”
Då är det förstås nästan givet att han säger:
Det är väldigt viktigt att vi försöker bevara vår natur. Jag tänker köpa en elbil också för att göra min del.
Rami, Mångmiljonvinnare på Postkodlotteriet.
Miljörörelsen finansieras av direkta bidrag från olika håll, och de har även viss statlig finansiering, såsom Naturskyddsföreningen för att exempelvis anställa jurister, vilka sedan ofta refereras av media.
Spel på Postkodlotteriet- naturvård för miljarder?
Totalt har de tre större miljöorganisationerna i Sverige, WWF, Greenpeace och Naturskyddsföreningen fått en bra bit över en miljard kronor direkt ifrån Postkodlotteriet sedan starten. WWF har varit med som grundare av spelet och har nu kammat hem totalt 665 miljoner. WWF är ju för övrigt samspelta med valda delar av näringslivet såsom IKEA som också är kända för att hantera vinster via holländska stiftelser.
Greenpeace och Naturskyddsföreningen som har en lite annan roll, profil och ”affärsidé” än WWF, har sedan de också fick ansluta som medlemmar i den inte helt uppenbart ideella Svenska Postkodföreningen har tillsammans tagit hem nästan lika mycket.
Man kan även nu ansöka om att bli del av de idag 58 organisationerna som årligen får dela på postkodlotteriets välgörenhet. Det är sedan upp till välgörenhets-avdelningen på Novamedia Sverige AB och Svenska Postkodföreningens styrelse att avgöra om fler får vara med.
Drar den ideella förening eller stiftelse som ansöker in över 5 miljoner kronor per år har de chansen, men med det stora förbehållet att de inte ska konkurrera med de som redan är inne i värmen. De måste nämligen anses komplettera de befintliga förmåns-tagarna genom att jobba med andra metoder eller inom andra områden. Kanske svårt att hitta en nisch utanför de 58, även om man uppfyller att arbeta för en ”bättre värld för människor, djur och miljö”.
Om man lyckas navigera runt de andra 58, ska man också övertyga beredningsgruppen på Novamedia och tillräckligt många i postkodlotteriets styrelse som består av några kända namn:
Alexander af Jochnick (ordförande), Mats Fogelberg, Göran Hägglund, Kristina Lidehorn, Erling Norrby, Mernosh Saatchi. Styrelsen får för sitt jobb cirka ½ miljon kronor per år att dela på, vilket inte verkar orimligt för att stoppa andra att komma åt “syltburken”. Den är ju värd en dryg miljard per år. Styrelsen kan nog anses ha gjort sitt jobb eftersom de bara släppt in ½ ny “förmånstagare” per år sedan 2015.
Resten av omsättningen och de 3,6 miljarderna i spelinsatser (2019) som inte går till välgörenhet fördelas på cirka 1,4 miljarder som gick tillbaks som spelvinster (38%), och en dryg miljard till Svenska Novamedia AB för diverse omkostnader. Programledarna, VD och moderbolaget i Nederländerna får där med några skärvor precis som när Svenska Postkodlotteriet granskades av SVD ur delvis andra perspektiv 2015.
Förutom de 58 organisationer som får så kallat basstöd som de får göra vad de vill med, så finns det också stöd till “drömprojekt” och andra projekt för dem och andra. Dessutom går en del av överskottet till den Svenska Postkodstiftelsen vilken var under lupp i samband med att en tidigare VD fick lämna 2015. De övriga finansieringsvägarna ger också andra och mindre organisationer möjlighet att få projektfinansiering, och i år får bland annat Fältbiologerna möjligheten att skapa material att skicka ut i skolorna och för att göra en dokumentär om trädplantager och skogen som tog slut.
I presentationen för projektet på Postkodlotteriets hemsida passar Fältbiologerna på att, precis som de äldre kollegorna i Skydda skogen och Greenpeace redan gjort i år, skicka ut bilder från ett av två stora skogsbrandsområden längs riksvägen nära Kårböle i Hälsingland.
Den som vill försäkra sig om vilken vägskylt timmerbilen passerar och hur det såg ut längs vägen före bränderna 2018 kan titta på denna länk. Det var som synes inget dramatiskt landskap men kargt, även utan sot. Detta skogsbrandsområde som brukar kallas ”Laforsen” ligger en liten bit söder om Skogsbrandsområdet vid ”Nötberget” som vi tidigare skrivit om, vilket Helion Film tydligen fortsatt tycker är en riktigt bra illustration av Svensk skogsbruk.
För att smörja spelet och systemet ännu mer är det ju så fiffigt ordnat att en del av de stora förmånstagarna också jobbar från grunden med att öka betalningsviljan och folks dåliga samvete, och därmed viljan att satsa på lotteri för en bättre värld.
Spelet med statistik
WWF som alltså varit med i Postkodlotteriet från starten, gav häromdagen också ut ett pressmeddelande om resultaten från sin årliga Kantar Sifo-undersökning om klimat och biologisk mångfald. WWF:s tf chef med ett gediget förflutet från bland annat Miljödepartementet väljer att slå ihop många saker i sitt uttalande om vad resultaten betyder just i år:
– I år det tydligt att covid-19 satt sina spår och fler ser samband mellan klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och pandemier. Allt fler är också villiga att ändra sina vanor, till exempel att äta mindre kött, flyga och shoppa mindre nytt för att minska sin klimatpåverkan.
Peter Westman, WWF
Tf. Generalsekreterare Peter Westman på WWF bygger budskapet på vad Kantar Sifo fått ihop via sina webbpaneler, men att ”som man ropar i skogen får man svar” gäller nog även på webben vilket vi tänker återkomma om. Jag är förstås övertygad om att inte bara WWF utan även Svensk skogskommunikation med rätt hjälp vet hur man ropar i skogen för att få rätt svar. Det som känns extra konstigt är dock att ingen i mer politiskt korrekta medier än vi verkar ifrågasätta Postkodlotteriets upplägg, marknadsföring och vad man nu ska kalla WWF:s roll. Eller är det just därför?
Det finns drygt 300 000 privata ”enskilda” skogsägare enligt Skogsstyrelsen, och enligt Postkodlotteriet har de cirka en miljon spelare eller ”kunder”. Några överlappar säkert? Känns i så fall som att de skogsägare som både sålt virke senaste åren och spelar på Postkodlotteriet, bör veta hur det känns att både ”ha sålt smöret och tappat pengarna”?
