Det svenska folkhemmet har blivit ett paradis för superrika. Så beskrivs boken Girig-Sverige av ekonomijournalisten och författaren Andreas Cervenka. Boken är lättläst och förklarande och innehåller även en del humor. Om man lägger ihop de olika trådarna i bokens kapitel framträder, trots humorn i boken, ett smått dystert uppvaknande. Vi är i hyperfart på väg mot något mörkt och de ökade oroligheter vi ser i samhället kan vara ett symtom på just detta.
Det kan vara lätt att klassa Cervenka som att han kanske misslyckats med sina egna aktieaffärer och därigenom i affekt börjat klanka ner på systemet. Troligtvis klassar man nog i så fall honom helt fel. Många år som journalist i ekonomi-gebitet gör att man samlar på sig mycket information. Det är detta Cervenka gjort och han lyckas även med konststycket att samla ihop detta på ett pedagogiskt och förklarande sätt i boken.
I boken bjuder han läsaren på en ekonomisk åktur som borde vara obligatoriskt läsning för Sveriges alla gymnasister med ekonomisk inriktning. En resa som kan starta i och med den så kallade novemberrevolutionen 21 november 1985 där Riksbanken beslutade att slopa de så kallade lånetaken för svenska banker. Ett beslut som enligt vissa togs av trion Dennis, Åsbrink och Feldt och som ska ha sammanfattats genom att dåvarande statsminister Olof Palme ska ha sagt: “Gör som ni vill, jag förstår ändå ingenting”.
Nu kunde dom genom den statliga organisationen göra som de ville och Palme hade inget att säga till om. Men beslutet startade en formidabel lånerevolution där man, innan första smällen kom genom 90-talskrisen, ska ha de delat ut flygblad i tunnelbanan och uppmanat kreti och pleti att låna till julklapparna.
Kanske startade all villervalla 1985. Kanske förstärktes den 2004 när lagen om säkerställda obligationer införlivades. Vilket som, vi står här nu 2022 med ett skuldberg som är ~92 % av BNP och pantsatta fastigheter där den ursprungliga långivaren skulle kunna vara en rysk oligark. Vem vet? Staten och Riksbanken har öppnat upp tyglarna så till den milda grad att de själva har förstört stora delar av deras egna motmedel. Istället verkar det gälla att “flyta med” och hoppas på det bästa.
Fördelen med denna “cirkus” har varit att de som förstått vad som gäller och dessutom vågat “gått bananas” har tjänat pengar. Mycket pengar. Cervenka har, troligtvis med ganska stor möda, i boken knåpat ihop en lista över Sveriges 542 miljardärer. 1996 var de bara 28 till antalet så man kan utan att överdriva säga att det gått bra. Många av miljardärerna på listan finns där på grund av “vanliga” orsaker såsom arv. Men flertalet har tillkommit, eller ökat sina rikedomar rejält genom att rida på vågorna som skapats av våra politiker och Riksbank.
Det handlar om att göra fastighetsaffärer helt enkelt genom att regelverket sedan snart två decennier har tillåtit höga lån till ofta låg ränta. Detta har i sin tur skapat en prisuppgång på fastigheter som saknar motstycke. En uppgång som kan finansiera ytterligare fastighetsköp genom lås osv. Utöver detta finns förmånliga regler för beskattning av kapital, ränta-på-ränta, osv.
Enligt Cervenka kan man skönja en ny bild där Sverige har blivit riktigt dåligt på att premiera vanligt hederligt arbete och istället blivit ett paradis för att göra pengar av pengar. På tal om att göra pengar så finns ett helt kapitel och mer därtill om den “perfekta stormen” med att Centralbanker i västvärlden har haft, typ, nollränta och samtidigt givit full gas genom att formligen göda finansmarknaden med nytryckta pengar. När man tio år senare lite lätt ångestfyllt började diskutera hur allt detta skulle betalas tillbaka så kom Corona och man blåste på med lika mycket till.
Att “skiten träffar fläkten” någon gång anser Cervenka är givet, frågan är bara när. Samtidigt är boken inte skriven med speciellt stort fokus på detta. Det finns nog en tanke bakom. Boken är annars fylld med smarta exempel och diagram som gör det lätt att hänga med även om man inte civilekonom. Ta bara en sådan sak som exemplet med en Big Mac för 240 kronor. Det hade varit priset för en Big Mac om den följt utvecklingen för fastighetspriserna i Sverige.
Cervenka listar skogens miljardärer
Ur ett skogligt perspektiv finns inte så mycket i boken förutom listan över miljardärer. Här återfinns familjen Rausing i toppen av listan med en sammanlagd förmögenhet på över 500 miljarder. Roger Akelius som nu börjat storköpa skogsfastigheter finns tätt efter tillsammans med Fredrik Lundberg som genom Industrivärden äger mycket i svensk skogsindustri. Skogsägaren Lottie Tham kvalar in på plats 54 medans Karl Hedin återfinns på plats 101 med en förmögenhet på 6 miljarder kronor. Det är faktiskt strax efter Ilija Batljan som är ett bra exempel genom hela boken. En gammal S-politiker som fattade vinken och skapade en förmögenhet på 7 miljarder på ungefär lika många år.
Det går att fortsätta att utveckla tesen om när en fastighetskrasch och/eller börskrasch står för dörren. Hur finansmarknaden närmast kan beskrivas som en binnikemask vidareförädlad av dumhet där “snabba cash” vid varje kvartal är viktigare än långsiktiga företagsstrategier för att blidka aktieägarna. Men det känns relativt oviktigt när man läser slutet av boken som tar upp vad som hänt, vad det betyder och vad som kan komma att hända. Här framkommer att Sverige har byggt upp ett system som gjort de redan rika extremt mycket rikare och de fattigare i princip allt fattigare.
Detta skapar klyftor som i sin tur gör samhället mindre stabilt. Forskning visar att ett ökat förmögenhetsgap leder till ökade spänningar i samhället och det tar sig uttryck i bland annat populism både på höger- och vänsterkanten. Inte sedan 1930-talet har de ekonomiska klyftorna varit så stora som nu och vi vet alla hur det slutade. I det lilla kan det handla om något så litet som att mer pengar gör människan mindre ödmjuk.
Lägg därtill att många “ultrarika” runt om i västvärlden faktiskt har börjat höja sina röster för att en ändring bör ske. Om det har att göra med att det inte längre är någon sport att tjäna extremt mycket pengar eller att de är rädda för en fulländad systemkollaps med större krig vet man kanske inte. Hur som så blir tipset att läsa boken, sätt den sedan i händerna på vår framtid – ungdomarna! Många av dagens jag-ska-bli-miljonär-innan-20 som låg i mammas mage 2004 och lekte i sandlådan vid finanskrisen borde få upp ögonen. De är ju ändå framtiden. Tack för en bra bok Andreas Cervenka.
