Svamp- och bärplockning är en stor del av glesbygdskulturen i Sverige, och vi är många som plockat för husbehov, älskar blåbärssylt och paj, och kanske också sålt lite skattefritt till bäruppköpare genom åren. Just nu är i vilket fall skogarna fulla av bär och svamp, och inte minst blåbär. De anses dessutom jättenyttiga oavsett om ni plockar dem själva eller köper dem i frysdisken.
Häromdagen lanserade TV4 begreppet ”det blå guldet” om de nyttiga blåbären, och det finns gott om både bär och svamp i skogen i år, som nu på många håll växer till sig efter regnen. Givet att blåbären anses så nyttiga så borde vi förstås plocka mer, eller i alla fall äta mer. Nu behöver man förstås inte plocka själv för det finns mycket ”vilda bär och svamp” i butiksdiskarna, och frysta blåbär anses i princip vara lika nyttiga av expertisen.
Blåbär och lingon gynnas av hyggen och skogsföryngring
För er som tänker plocka fram bärplockarna så finns förstås också en del kunskap att inhämta om man studerar hur proffsen arbetar. Som start, kan man ju fundera på vart uppköparna skickar ut bärplockarna för att lyckas få ihop affärerna?
Normala år plockas i princip det mesta av både blåbär och lingon på hyggen, men torrsommaren 2018 när det var för torrt på hyggena, fanns det mer bär inne i skogarna.
Sylve Björkman, bäruppköpare, Ransäter Invest AB
I tallskog kan det också finns mycket både blåbär och lingon, och precis som jag själv brukar notera när jag passerar Brattforsskogarna så nämner Sylve också de glesa tallskogarna där som ett bra exempel på skog med mycket bär och frodigt ljust bärsris. Sylve ger f.ö. här också lite andra tips om bärplockning på public service.
Hur mycket blåbär och lingon blir det då totalt på hyggena och i skogarna i Sverige i år? Tills för något år sedan erbjöd SLU en form av nationell bärprognos under säsongen med hjälp av försöksparksdata, men den las ned efter viss kritik mot träffsäkerheten. Numera återstår en skattning av totalproduktionen i efterhand totalt och per landsdel för blåbär och lingon. I genomsnitt har det enligt SLU:s Skogsdata producerats cirka 400 000 ton av både blåbär och lingon senaste 5 åren, och i år verkar det enligt Sylve Björkman också bli bättre än genomsnittet. Hjortronen gick dessutom kanonbra i år från norr till söder.
Tittar man på Skogsdatas bärsiffror noteras det att den extremt torra sommaren 2018 var produktionen av bär mycket lägre, och liksom för virkesproduktionen var även 2019 ett svagt år totalt sett.
Sylve Björkman verkar f.ö. vara en av de svenska bäruppköpare som oftast får uttala sig i riksmedia om bärtillångarna, kanske eftersom bolaget köper upp bär på cirka 10 platser i Sverige, från Boden i Norrbotten, till Ransäter/Munkfors i Värmland. Sylves företag köper framförallt bär av thailändska plockare, i år till 100 %. Det är enligt Sylve samma plockare och som i stor utsträckning återkommer varje år. Uppköpsföretaget Ransäter Invest AB hjälper till att organisera transporter, boende och bärprognoser, och tar hjälp av egna spejare som far runt med kartor för att kontrollera bärtillgångarna innan gästplockarna kommer farande till Sverige.
Bären behöver förutom viss väta för att växa till på sommaren, också soligt och varmt väder. Det är också två perioder som är känsliga för mer kyla. Dels när knopparna bildades, vilket var förra sommaren för årets blommor, och dels när knopparna blommade ut i år på försommaren.
Bärplockare för proffsen
När jag besöker depån i Munkfors lämnar ett av de thailändska arbetslagen som levererar till Ransäters Invest AB in dagens skörd. Efter summering blir det 150 kg per person, och laget delar lika på totalvikten. 150 kilo blåbär i snitt imponerar även på en gammal ackordsplantör och -huggare, tillika tomatplockare…så jag ber att få se deras utrustning.
För att plocka effektivare har de flesta thailändare med sig ”bärplockarräfsor” som tillverkats i Thailand, och där de räfsar ned bären direkt i stora baljor. Några mer klassiska bärplockare finns det fortfarande i skogarna, men även de är ofta vidafreutvecklade i Thailand med vassare och fler piggar.
Bärplockarna får förstås ligga i även om det regnar, vilket det gjorde dagen när jag besökte depån i Munkfors. Det förstås bättre för bären att plockas torra, men blåbären körs vidare till rensning och till kylrum varje dag. Johan Borg som tar emot mig vid depån förklarar också att det är acceptabelt och rimligt med några procent barr och lingon bland blåbären, och att det är rationellt att plocka snabbt och rensa storskaligt i nästa led. Även om det lyser lite rätt av lingon i blåbärsbackarna så ska det enligt Johan Borg vara ännu rödare, innan det blir dags att ställa om fokus mot lingonen.
Enligt text och forskarreferenser i EU:s skogsstrategi plockas det mesta av bär och svampar i EU för att ätas av plockarna själva. Det stämmer förstås inte, och hur EU lyckats med att hitta siffror på att vi plockar det mesta för egen konsumtion är ett mysterium för den som begrip, men det är ju inte första gången det kommer kritik mot hur EU-kommissionen hittar sina siffror– men ”som man ropar i skogen får man svar”.
Hur många thailändska och andra bärplockare det är som säljer bären vidare i Sverige varierar, liksom priserna varierar år från år. Enligt Sylve Björkman så plockade bara en thailändsk plockare under fjolåret mer än vad den lokala och ärevördiga idrottsklubben IFK Munkfors samlade ihop och sålde. Cirka 6 ton fick de ihop om man räknade både blåbär och lingon. Några tusen proffsplockare från Thailand skulle alltså med ett sånt genomsnitt får ut några procent av landets totala genomsnittliga blåbärs- och lingonproduktion enligt SLU:s skogsdata.
Jag konstaterar också att priserna för orensade bär inte verkar ha gått upp så mycket sedan jag sålde några hinkar för 40 år sedan, men påminner mig om att jag senare i ungdomen var med och förstörde ackord själv i skogar och på fält, från Ransäters skogar till Australiens tomatodlingar. Priserna beror förstås också på utbud och efterfrågan. Vilda blåbär finns det i många andra länder och nära i bland annat östra Europa, plus odlade blåbär på många håll som verkligen kan maskinplockas. Plockas det inte i Sverige plockas det eller odlas mer på andra håll.
Givetvis går det inte lika bra för alla att hitta tillräckligt med bär i skogen, även om det i teorin blir mycket nyttiga bär kvar i skogarna varje år och trots tusentals proffsiga hårt arbetande bärplockare. Det görs många reportage om bärplockning, och som också visar andra vinklar på hur thailändska bärplockare jobbar med bärplockar-räfsorna på gott och ont. Vi ger oss själva här för idag trots att det går att hitta många fler vinklar på bär, plockare, ackord, allemansrätt, enkelt leverne och egna personliga anekdoter om livet som mer eller mindre legal ”gastarbeiter”.
