Hållbart med björk 2021?

Virkesvolymen löv växer i de svenska skogarna, cirka hälften får stå kvar men nära 10 miljoner kubikmeter björk avverkas årligen, varav det mesta är björk. Naturvården är positiv även om de önskar mer och grövre, och inte minst björken är ofta trevligt på andra sätt, men betalar det sig för skogsägaren?

Av den årliga avverkade volymen björk är det bara en bråkdel som passerar ett sågverk och inte går direkt till fiberbaserad skogsindustri eller bränsle. På andra sidan Östersjön svarvas det å andra sidan fortfarande mycket björkstock i exempelvis Riga till att göra plywood av. De vill gärna köpa råvara från Sverige och är också på gång med att utvinna betulin ur barken. Inte unikt, men kanske kan konkurrensen om de grövre svenska björkstockarna på sikt hårdna, och det öppnas flera vägar mot en hållbar lövskötsel som inkluderar ekonomin också?

Som Skogsforum.se tidigare skrivit så har antalet lövsågverk i Sverige varit krympande länge men de som är kvar med sin verksamhet har ändå inte alltid så lätt att få tag i råvara. Har inte skogsindustrins logistik och råvaruflöden idag förmågan eller viljan att hantera björk för sågning? Skogsägarföreningarna har under de senaste decennierna ibland haft stora ambitioner och många lövtimmerprojekt, men är kanske av naturen sällan tillräckligt fokuserade eller uthålliga för att hinna skapa vare sig marknad eller lönsamhet i alla nischer. På gott och ont handlar inte heller lövtimmerförädling om så tunga investeringar.

Är hoppet så nära som det verkar?

De skogsägare som fortsätter investera i grövre björkskog lär antingen göra det för att uppfylla sina, statens och marknadens naturvårdsambitioner, eller tro att premien för att växa in björken i timmerdimensioner snart blir högre. Som Skogsforum.se och andra också lyft fram det senaste året kanske en del av lösningen finns granngårds, exempelvis hos plywoodtillverkaren Latvijas Finieris i Lettland. De köper nu björkstock via dotterbolaget Riga Wood Sweden för export till Lettland. VD Tina Haugland berättar att det går trögt, och att volymerna som kommit fram sedan i somras totalt sett är långt under 1 000 kubik.

Vi är envisa och lär oss hela tiden hur det funkar i Sverige. Det kommer nu fakturor varje vecka för små timmerposter och även om det inte är en bra affär i detta skede är vi beredda att ta kostnaden att samla ihop dessa små skvättar. Vi planerar att kunna köra ut björkstock från Karlshamn, Oskarshamn, Gävle och kanske även Sundsvall.

Tina Haugland, Riga Wood Sweden

Rigawood betalar enligt sin prislista på nätet mellan 400 och 650 kronor per m3fub för A och B-stock ner till 18 cm toppmätt och fritt bilväg. Längder 270 cm eller 540 cm och minsta leverans 10 m3fub. Vi pratar nu svarvfanér och inte knivfanér, så kvalitetskraven är modesta, normala krav på krök och relativt generöst vad gäller kvistar. Den som är intresserad bör förstås själv jämföra med kvalitetskraven för björksågkubb eller timmer och massaved. Det finns också fler företag som svarvar björk på andra sidan Östersjön utan att ha några extrema kvalitetskrav.

Tina Haugdahl framhåller också att 65 procent av deras produkter ytbehandlas så att de kan hantera en hel del färgskiftningar såsom rödkärna, inte bara i mittenskikten.

Idag producerar Latvijas Finieris ca 350 000 m3 björkplywood och till detta går det åt ca 1 miljon m3fub timmer. Det finns enligt Riga Wood stor efterfrågan på björkplywood och det är framför allt till transportsektorn såsom tågvagnar, bussar och lastbilssläp. Men det går även stora volymer till inredning och golv. Riga Wood Sweden AB är egentligen ett säljbolag för björkplywood på den svenska marknaden.

Tina Haugdal berättar också att moderbolaget i Lettland nu satsar hårt på att förädla andra delar av stocken och ska börja utvinna betulin ur silverbarken på björken, och att de har kommit långt mot att kunna starta riktig produktion.

Betulin är naturligt och tas från barken av björkträd. Det finns mycket, och bildar upp till 30% av torrvikten av silverbjörkbark.

Tina Haughdal, Riga Wood Sweden

Att betulinet och andra ämnen i bark åter börjar komma i fokus för sina speciella egenskaper och små molekyler syns också i det svenska projekt som heter OptiBark, där bland annat Holmen ingår. Bland annat drivs ett projekt för att utveckla en betulinprodukt för att bli fuktspärr för moderna förpackningar, och som fått finansiering från Vinnova. Låter förstås vettigt och som ett efterlängtat ”naturligt sätt” att slippa plast och aluminium i vätskekartongerna? Samtidigt en påminnelse om att råvarukontroll och logistikkedjor kan fortsätta bli en utmaning att bryta upp för nya aktörer på den svenska virkesmarknaden.

Vem räknar på lövekonomin?

Det går säkert att på nationell nivå argumentera för att det är bra med större lövandelar, att massaindustrin gärna tar hand om löv från gallringar, eller att det inte kostar så mycket att låta fler björkar står kvar och bli grova innan de avverkas. Jag undrar dock vem som hjälper ”Greta och Kalle Karlsson” att räkna på vad de tjänar på grov björk, eller förklarar vilka alternativ de väljer bort?

Det går att göra jättefina möbler och inredningsdetaljer av björk, asp och al och det görs ibland i större volymer. Vi vet att företag som IKEA gärna gör det om råvaran blir tillräckligt billig och okontroversiell att använda. Efter hormoslyr-eran har det också varit lätt att hitta argument och tips på hur man ska sköta lövet, och att det kräver mer intensiv omsorg för att växa bra och kunna bli timmerkvalitet. Det är tyvärr svårt att hitta utvärderingar på hur bra det blev?

Trots att vi avverkar mer, och har växande virkesförråd i alla trädklasser så blir ju lövsågarna färre och de som finns kvar betalar mindre för det lilla björksågtimmer som tas ut. Ofta mindre än vad man får för gran- och talltimmer. Det är verkligen inte björksågarnas fel, men är situationen ekonomiskt hållbar för skogsägarna som odlar lövträd? Kanske svarvfanér och betulin ur barken är en bit på en längre och mer hållbar väg för fler och större björkar?

I vår kategori för skogsbruk finns mer spännande artiklar i liknande ämnen.