Kan de svenska virkesköparna vara nyckeln till att Sverige har Europas lägsta virkespriser? Eller vad är det för fel på den svenska virkesmarknaden. Priset på timmer och massaved har inte hängt med de skenande priserna på trävaror och massa. Nu har det i och för sig gjorts höjningar både på timmer och massaved i år men vi har även en skenande kostnadsinflation som måste beaktas när man tittar på den reala prisutvecklingen. Och jämfört med priserna i Finland eller i andra länder runt Östersjön och på kontinenten så ligger svenska priser klart lägre.
Det är en fri marknad och tillgång och efterfråga styr priset säger många. Tillgången på virke har hittills varit för stor eftersom industrin har fått sitt virke till, i internationellt perspektiv, mycket låga priser trots att deras förbrukning varit rekordhög. Svenska skogsägare är alltså villiga att sälja rekordstora volymer virke till internationellt sett låga priser samtidigt som man är beredd att låta skogsindustrin jobba med vinstnivåer över 30 – 40%. Hur hänger detta ihop? Skogsforum.se har grävt lite i det svenska virkesflödet och fram kommer en yrkesgrupp som av allt att döma måste vara nyckeln i denna ekvation: Virkesinköparen, skogsinspektorn eller den “skogliga rådgivaren” som någon väljer att titulera råvaruinköparen.
Virkesköparna har många titlar
Vi har gått igenom i stort sett samtliga bolag eller föreningar som köper virke av privata skogsägare. Alla vi hittat som har mer än en virkesköpare anställd har vi satt upp i tabellen här nedan. Totalt landar det på 1084 virkesköpare som har som huvuduppdrag att köpa in skog i form av avverkningsrätter, rotposter eller leveransvirke från landets enskilda skogsägare. Till denna lista kan läggas några tiotal mindre sågverk som endast har en person för råvaruanskaffning samt det faktum att även Skogssällskapet köper virke genom sina förvaltningsuppdrag.
Tittar man på de största organisationerna så handlar det om många virkesköpare. Södra, som har flest, har 174 medarbetare som tituleras “Skogsinspektor” och som i praktiken ansvarar för kontakten med skogsägarna oavsett om de är medlemmar eller ej. Även om de inte kallas virkesköpare så är det huvudsakliga uppdraget att köpa virke och det finns planer och kvoter för hur mycket som ska in varje år. Ja kanske till och med varje månad. Andra skogsbolag och organisationer som har många virkesköpare är Holmen, Norra Skog, SCA, Mellanskog och Sydved. Stora sågverkskoncerner som t ex Vida har också många virkesköpare på lönelistan.
Virkesköparnas viktigaste uppgifter, utöver att fullgöra sina kvoter av kubikmeter, är att etablera och hålla kontakt med ett stort antal skogsägare inom sina distrikt. Utöver att köpa virke säljer de även tjänster inom främst skogsvård men även andra saker som t ex skogsbruksplaner. Ofta paketeras planteringsuppdrag och röjning in i totalaffären och betalas med pengar direkt från en avverkning.
Skogsstyrelsen släppte rådgivningen
Går vi tillbaka några decennier så bedrev Skogsstyrelsen ett omfattande rådgivningsarbete och då var det ofta mer naturligt för en skogsägare att kontakta Skogsstyrelsen för att diskutera åtgärder än att prata med en virkesköpare. Generellt sett så hade nog fler skogsägare större egen kunskap om skogsskötsel och skogsbruk tillbaka i tiden och fler bodde vid sina skogar än vad som är fallet idag. Idag, när Skogsstyrelsen i stort sett lämnat sitt rådgivningsuppdrag, har virkesköparen tagit över den rollen. Hen har ofta ett kunskapsövertag om tillståndet i många skogsägares skogar. Inte minst med hjälp av skogsbruksplanerna som den egna organisationen upprättat. Den finns oftast endast ett knapptryck bort i datorn eller i “paddan”.
Virkesköparna driver på utbudet
Hur var det nu det här med tillgång och efterfrågan? Virkesköparnas uppsökande verksamhet har visat sig vara mycket effektivt för att få fram volymer med virke. De har många verktyg i sin låda som kan användas för att övertala en tveksam skogsägare om att det är dags att avverka: Risk för barkborreskador, stormrisk för äldre skog, risk för att höga naturvärden utvecklas om skogen är gammal, risk för stagnerande tillväxt, risk för sjunkande virkespriser, bra villkor i betalningsplan, bidrag till att lokala sågverket kan fortsätta, osv, osv. Eller att de nu ska avverka hos grannen så maskinerna ändå är på plats och du slipper flyttkostnaden…
Effektiv inköpsmodell
Skogsbolagen och skogsägarföreningarna inser att nätverket av virkesköpare är det mest effektiva sättet att anskaffa det virke man behöver och det är en inköpsmodell som ger bra kontroll över virkesflödet. Både i tid och i pengar. Efterfrågan på virkesköpare är stor och en erfaren och etablerad virkesköpare har starka förhandlingsargument mot sin arbetsgivare och kan se sig själv som hårdvaluta på den skogliga arbetsmarknaden. Skogsföretagen inser hur viktigt det är att ha “alla positioner besatta” på alla distrikt när det gäller just virkesinköp.
I skrivande stund finns ett 20-tal lediga jobb som “virkesköpare” eller “skogsinspektor” när man klickar runt på några olika jobbsajter. Nybakade skogsstudenter har lätt att få jobb som virkesköpare oavsett om man är jägmästare, skogsmästare eller har en annan skoglig utbildning. De som inte passar in i den hårda yrkesrollen sållas dock snabbt bort efter ett år eller två.
Vad kostar virkesköparna?
Kan det verkligen löna sig att ha så mycket folk anställda för att köpa virke? Skulle det inte vara billigare att använda en råvarubörs eller liknande eller att bara höja priset lite mer så att fler vill sälja och själva tar kontakt? Vi har gjort lite ungefärliga uppskattningar baserade på den fakta och information vi kan få fram. Vi hävdar inte att siffrorna är exakta men de är troligen heller inte så långt från sanningen. Är det någon som har en bättre uppfattning så är vi tacksamma för alla inspel vi kan få.
Om vi utgår från Skogsstyrelsens redovisning av bruttoavverkningen 2021 så handlar det om en årsvolym i häradet 45 miljoner m3fub från enskilda skogsägares skogar. Jämt fördelat på alla virkesköpare blir det då ca 41 500 m3fub per inköpare och år i snitt.
Årskostnaden för en anställd virkesköpare hamnar enligt lönestatistik mm som vi har kunnat hitta på drygt 800 000 kr per år. Då ingår även omkostnader för bil, mobiltelefon och kontor. Med enkel matematik kan vi då se att inköpskostnaden för en m3fub virke hamnar runt 20 kr/m3fub. Som genomsnitt i hela Sverige. Ett ganska rimligt nyckeltal och en billig kostnad för att skaffa virke. Sätt 20 kr/m3fub i relation till mellanskillnaden mellan dagens svenska virkespriser och vad priset skulle kunna vara om det istället varit ett underutbud av virke. Jag vill hävda att det är ett mycket kostnadseffektivt inköpssystem!
…inköpskostnaden för en m3fub virke hamnar runt 20 kr/m3fub!
Virkesköparna skulle troligtvis vara extremt lönsamma för skogsindustrin även om de lyckades förhandla till sig “spotify-löner”. Sätt 20 kr/m3fub i relation till att skogsindustrierna under första halvåret 2022 redovisat nettovinster motsvarande bortemot 500 kr per använd kubik. Räknat i kr/m3sk! Vinsten per m3fub blir då runt 600 kr/m3fub.
Administration och försäljning av skogsvård ingår
Inte nog med att virkesköparna köper virke. I uppgiften ingår även en del administration och planering. En del virkesköpare sköter själva stora delar av traktplaneringen inkl hyggesanmälan. En viktig del i arbetet, i alla fall för de inköpare som arbetar i större organisationer, är att sköta den interna administrationen av ett köp.
För att klara kvalitén i uppdragen ska alla överenskommelser om avverkningen samt all data om en trakt matas in i interna system så att produktions- och transportplanerare kan göra sitt jobb. Och för att rätt skogsägare i slutändan ska få betalt enligt överenskommelse för sitt virke. Sedan fungerar Virkesköparen ofta som säljare av skogsvårdstjänster. Markberedning, plantor, plantering, och röjning. Väl paketerat i virkesaffären blir det säkert en liten provisionsintäkt för bolaget även om man anlitar en extern skogsvårdsentreprenör.
Varför tar vi nu upp det här om virkesköparna?
En av anledningarna är att vi letar efter förklaringar till varför Sverige har Europas lägsta virkespriser. Det pratas ofta om oligopol eller kartellbildning och visst, några få bolag på massasidan har en mycket dominant ställning. Vi har ofta hävdat att cellulosaindustrin styr virkesmarknaden i Sverige till skillnad mot hur det ser ut i många andra länder där sågindustrin dominerar och det vidhåller vi.
Men det är inte hela sanningen. Man måste också försöka hitta orsaker till varför så många skogsägare säljer så stora volymer virke trots att det på de flesta ställen i landet fortfarande är dåligt betalt. Både i ett historiskt, svensk realprisperspektiv och som sagt, inte minst i ett europeiskt perspektiv. Hittills i år har den samlade svenska skogsindustrin gjort nettovinster som motsvarar ca 500 kr/m3sk per använd kubikmeter virke. En nivå som få svenska skogsägare kommer upp i när det gäller rotnetto för sålda avverkningar.
Ett annat argument som kan bemötas med den här informationen om virkesköparna är ett som framförs från Södrahåll när det påpekas att virkespriserna kunde vara högre. Att Södra då skulle drunkna i virke och tvingas kvotera mellan olika säljare (medlemmar) vilket inte anses vara rättvist. Ett enkelt och effektivt sätt att parera en sådan säljaranstormning borde vara att minska intensiteten i det uppsökande köparbetet. Kanske t o m minska antalet virkesköpare en aning?
Nya spelare göre sig icke besvär…
Ett annat tecken på att inköpsmodellen med många virkesköpare är effektiv är att det är svårt för någon att etablera nya affärsmodeller eller försäljningssystem som utmanar gängse inköpsmodell. Flera har provat men ännu har ingen lyckats göra mer än marginella avtryck på marknaden oavsett om det handlat om rotpostmäklande, virkesbörser eller plockhugget virke.
Så virkesköparna kan lugnt luta sig tillbaka och se fram mot nästa löneförhandling. Har man byggt upp sina erfarenheter och sina skogsägarnätverk under tillräckligt många år så är man antagligen guld värd för sin arbetsgivare. Tyvärr så har nog inte skogsägarna samma anledning att jubla över systemet.
Hur kan du som skogsägare agera?
Om skogsägarna vill ha bättre betalt för sitt virke så är nog första åtgärden att sluta använda virkesköparna som rådgivare eller att sluta betrakta hen som sin “skogliga kompis”. Se istället den huvudsakliga rollen som virkesköparna har. Att fylla industrins virkesbehov till lägsta möjliga råvarukostnad.
Fler som köper än som säljer
I de fall företag redovisar sina olika funktioner på ett transparent sätt så ser det ut som att bolagen (eller föreningarna) har fler medarbetare som jobbar med råvaruinköp än som arbetar med försäljning av de färdiga produkterna. Förr sa man lite skämtsamt om sågverksverksamhet att det handlade om att “köpa en dyr bristråvara och förädla till en dåligt betald överskottsprodukt”. Idag har den utvecklingen definitivt vänts till det motsatta. Kanske tack vare fler virkesköpare?
*=ungefärlig siffra rensad från överlappning
**= inkl fem inköpare Anderson skogs AB
***= Uppskattat antal (Ingen uppgift på webbsidan)
***=Utöver ovansående så finns ett antal mindre sågverksföretag som endast har en inköpare eller inköp samordnat i andra företagsfunktioner. Dessutom köper Skogssällskapet in virke i sina förvaltningsuppdrag och den personalen är inte medräknad här. Det innebär att antalet virkesköpare i praktiken är något högre, kanske 40-50 personer ytterliagare.
Faktaruta om virkesköparna – så här har vi räknat
När det gäller virkesköparna till antalet så har vi scannat webbsidorna hos alla virkesköpande bolag och föreningar som vi har kunnat hitta. Vi tror att vi fått med de flesta men ser du något företag vi missat så får du gärna höra av dig. Årlig inköpt volym har vi uppskattat baserat på att en årsavverkning från enskilda skogsägare (Skogsstyrelsen 2021) ligger runt 45 000 m3fub om man räknar om från m3sk.
Totalt antal virkesköpare: 1084 personer
Totalt inköpt volym: ca 45 miljoner m3fub
Inköpt volym per virkesköpare: ca 41 500 m3fub/år
Bolagens/föreningarnas kostnad per virkesköpare och år: ca 830 000 kr/år
Kostnad per inköpt m3fub: ca 20 kr/m3fub
Några andra intressanta siffror
Antal enskilda skogsägare i Sverige (skogskunskap.se 2020): 313 084 st
Fördelat på antal brukningsenheter (skogskunskap.se 2020): 221 852 st
Antal enskilda skogsägare per virkesköpare: 289 st
Antal brukningsenheter per virkesköpare : 205 st
Edit: Tabellen och siffrorna är uppdaterade med fler virkesköpare 2022-08-29. Skånetimmers inköpare har lagts till i JGA och Norrhälsninge Skogsägarförening har lagts till i tabellen.
