I New Albany, Mississippi, startade ett nytt sågverk i augusti: The Lumber Manufactory. En investering på femton miljoner dollar och femtio anställda i en helt ny verksamhet. Det ovanliga är inte anläggningen i sig utan vem som betalat för den. Och den teknik som används. Bakom står ett startup-företag vars grundare kommer från rymd- och försvarsindustrin, finansierat av samma riskkapitalfonder som normalt backar techföretag och drönare. De går nu in i sågverksnäringen men 1800-talets teknik boostad med 2020-talets digitalisering.
The Lumber Manufactory (TLM) med säte i Seattle, USA, grundades 2023 av Michael Grasso och Andrew Arsht. Grasso, som är vd, var strategichef på Jeff Bezos rymdbolag Blue Origin och gick sedan till raketmotortillverkaren Adranos, som Anduril köpte 2023. Arsht är jurist från Harvard och kom senast från en advokatbyrå. Ingen av dem har sågverksbakgrund.
Investerarna som bolaget själv listar heter Cantos, Susa Ventures, Slow Ventures, Banter, Ravelin Capital och Convective Capital. Det är alltså inte skogsindustrikapital som investeras i amerikanska södern. Det är Silicon Valley-pengar. Företaget har som ambition att starta tolv nya sågverk fram till 2030 och det första är redan igång.
Varför är det här så speciellt?
Sågverk är i princip motsatsen till vad en riskkapitalfond brukar leta efter. Verksamheten är tungt kapitalbunden, cyklisk, har låga marginaler och är dessutom fysiskt låst till den råvara som finns inom rimligt transportavstånd. Ett sågverk går inte att skala genom att lägga till servrar.
TLM:s svar på den invändningen är själva affärsidén. Bolaget säger att konventionella sågverk tar år att bygga och inte går att anpassa när förutsättningarna ändras. Deras egna anläggningar ska i stället vara modulära, snabba att driftsätta och möjliga att optimera efter hand. Ovanpå det lägger TLM en digital marknadsplats som ska koppla ihop markägare, entreprenörer, åkerier och sågverk. Med verktyg för att prissätta avverkningsrätter!
Läst med investerarögon är det en ombyggnad av sågverksindustrin från platsbunden anläggning till replikerbar enhet, med en mjukvaruplattform som samlar råvaruflödet. Det är antagligen den formen som ett riskkapitalcase måste ha för att över huvud taget kunna presenteras. Om den formen håller i verkligheten är en helt annan fråga men det ska bli mycket intressant att följa. När kommer svenskt riskkapital att intressera sig för outnyttjade potentialer inom svensk träförädling?
Brist på trävaror men gott om råvara
Bolagets egen motivering upprepas i varje uttalande: USA har (till skillnad mot Europa) ett virkesöverskott men ett underskott på förädlingskapacitet. Det stämmer i grova drag. Avverkningen i amerikanska södern ligger klart under tillväxten samtidigt som importen från Kanada pressas av en befintlig tullmur och dagliga hot om ännu kraftigare åtgärder från Vita huset. De kanadensiska volymerna in i USA har fallit tydligt. Det är i det här gapet TLM vill etablera sig.
Anläggningen i New Albany valdes för Mississippis goda tillgång på timmer av sydstatstall (southern yellow pine/SYP) och ska enligt bolaget ge privata markägare i regionen nya avsättningsmöjligheter. Delstaten bidrar med skatteincitament.
En liten investering, eller…
Företaget anger en produktionsvolym för sitt första sågverk om 45 miljoner board feet sågad vara. Omräknat till kubikmeter motsvarar det ca 100 000 m3sv så det är inget litet sågverk även om det inte kan jämföras med de största varken i Nordamerika eller i Norden. Femton miljoner dollar (ca 145 miljoner kr) är en låg summa för att bygga ett nytt sågverk med europeiska mått mätt. När Koskisen byggde nytt i Finland 2023 hamnade notan runt 500 miljoner kr för ett komplett och modernt sågverk med kapacitet för 400 000 m3sv och i relation till produktionskapaciteten så kanske det är en rimlig siffra?
TLM skriver själva på sin sajt att sågverket i Mississippi är både en fullskalig produktionsanläggning men samtidigt ett forsknings- och utvecklingscenter för den fortsatta verksamheten. En mycket intressant del i det här är det spektakulära teknikvalet. Mer om det längre ner. Det första sågverket ger enligt TLM sysselsättning åt ca trettio anställda för att driva verksamheten som nu enligt bolaget är igång och under upprampning.
1800-talsteknik i modern tappning
Det som gör The Lumber Manufactory unikt och spännande är inte bara vilka som ligger bakom. Lika anmärkningsvärt är teknikvalet. TLM kombinerar en av världens äldsta industrier med tänkandet hos ett modernt Silicon Valley-techbolag. När de studerade USA:s trävarumarknad såg de en stor ineffektivitet: USA har ett rejält virkesöverskott i sina skogar men en brist på lokal förädling och moderna sågverk.
Istället för att bygga traditionella, gigantiska sågverk som tar flera år och hundra miljoner dollar att färdigställa, har TLM utvecklat ett helt nytt koncept som tack vare lägre investerings- och energikostnader ska klara av att ge lönsamhet även i en mindre skala och med förhållandevis låga virkesvolymer. En viktig komponent i konceptet är en egenutvecklad ”toppmodern” ramsåg som hjärtat i verksamheten.
Det modulära ”Plug-and-Play”-sågverket
TLM designar sina sågverk som skalbara moduler. Istället för att timret ska transporteras långa sträckor på lastbil till ett centralt jättesågverk, kan TLM transportera och driftsätta sina fabriksmoduler mycket snabbt direkt där efterfrågan och råvaran finns. Deras anläggning i New Albany, Mississippi, är ett exempel där de snabbt etablerat sig med en investering på 15 miljoner dollar för att förädla den lokala sydstatstallen.
Ramsåg? Har vi missat något?
Det kan verka kontraintuitivt att ingenjörer från rymd- och försvarsindustrin väljer just ramsågstekniken framför cirkelsågar. Men valet är rent matematiskt och processtekniskt. Talltimret som ska sågas är generellt betydligt grövre än vad våra nordiska sågverk hanterar vilket gör ramsågen mer konkurrenskraftig jämfört med om stocken är klen. Ramsågstekniken ger, förutom en lägre investeringskostnad även:
- Maximalt virkesutbyte: Ramsågen har tunna sågblad jämfört med klingornas tjocklek. Det gör att det blir minimalt med sågspån och högre sågutbyte ur varje stock. Varje planka/bräda kan sedan kantas individuellt vilket bidrar till högt utbyte.
- Mindre energibehov: Det krävs mindre ren kraft att dra tunna blad upp och ner än att snurra gigantiska klingor. Sågningen går långsammare men när stocken är igenom är nästan hela sågmomentet klart.
- Perfekt geometri: Ramsågen skär med en rak upp-och-nedgående rörelse, vilket eliminerar att bladet ”vobblar” eller böjer sig under hög belastning. Resultatet blir perfekt raka plankor.
Digitaliserad 1880-talsteknik
Den stora hemligheten sitter i hur de har digitaliserat mekaniken i en ramsåg. Tittar man noga på bilden ser man att den klassiska mekaniska grunden (den grova vevstaken och matningskedjorna) har utrustats med moderna sensorer, elektronisk styrning och tunga kablage. Med hjälp av sensorer och smart mjukvara kan maskinen anpassa matningshastigheten i realtid beroende på stockens densitet, fuktighet och motstånd. Allt övervakas digitalt för att optimera produktion och förutsäga underhållsbehov innan något går sönder, vilket maximerar drifttiden i de mindre, slimmade modulerna. De har i princip tagit 1800-talets bästa mekaniska princip för precision, rensat bort alla analoga svagheter och uppgraderat den med 2020-talets automationsteknik.
Och här hemma?
Tillbaka till riskkapitalet. I den mån det byggs ny sågverkskapacitet i Norden så byggs den av de som redan finns i branschen, av koncernerna eller av skogsägarföreningarna. Externt riskkapital förekommer i praktiken inte. Om den amerikanska modellen visar sig fungera, att man kan resa en modulär anläggning snabbt och nära råvaran och finansiera den med fondpengar, är det en finansieringsform som saknar nordisk motsvarighet. Om den inte fungerar blir New Albany en dyr lärpeng åt någon annan. Inom skogen i Sverige har flera företag som t ex Airforestry, Treebula m fl lyckats mobilisera en rejäla kapitalbelopp från investerare så det finns ett intresse från riskkapitalet för skogen om än inte för själva trävaruindustrin. Än.
I en tid när den nordiska cellulosaindustrin är kraftigt konkurrensutsatt från fler håll sätter vi vår tilltro till att sågverks och trävaruindustrin istället har framtiden för sig. I det perspektivet är den här satsningen som The Lumber Manufactory gör värd att följa och dra lärdomar av.
