Nu ska det snart göras klimatdeklarationer för nybyggen, vilket kan vara bra för träets konkurrenskraft, eller bara bli en extra klimatskatt som kostar byråkrati och konsultarvoden? Lite i skymundan från regeringskrisen och mandatfördelningar i Riksdagen så tuggade arbetet trots allt på även förra veckan. Då klubbades bland annat en ny lag om klimatdeklarationer för byggnader igenom i Riksdagen, och den ska börja gälla från den 1 januari 2022.
Syftet med lagen är att minska klimatpåverkan från byggprodukter och -processer på sikt, och inte bara i driftskedet, där krav på exempelvis isolering finns sedan länge. Klimatdeklarationer innebär kostnader för konsulter och ökad byråkrati, men det sätts däremot inte upp några gränsvärden som ger direkta effekter eller kostnader i byggandet direkt. Det anses kunna hanteras i marknadsstrider, eller möjligen framtida politiska strider mellan material och system. Som vi skrivit om så sent som förra veckan så är träbyggande i ropet på nya områden, samtidigt som priserna för trävaror gått upp dramatiskt 2021.
Klimatdeklarationsbyråkrati på gott och ont
Riksdagen redovisade när man släppte igenom regeringens proposition och lag på klimatdeklarationer att kostnaden för småhus beräknas öka med cirka en procent, medan det för arkitektritade hus lär bli mer, medan det för större byggnader och flerfamiljshus blir en mindre procentandel. En procent kom man fram till när professionella byggherrar uppskattat att det tar cirka 48 timmar å 1000 kronor i konsultarvode att upprätta en klimatdeklaration för ett enskilt, serietillverkat småhus på 150 kvm.
En procent verkar kanske inte så mycket när materialkostnaderna ökat så dramatiskt just i år, men om det gör 50 papp extra på ett serietillverkat småhus så kostar det ju någonstans, förutom kontrollapparaten?
Dock ska en “byggherre som är en fysisk person” som inte i näringsverksamhet uppför en byggnad, inte vara skyldig att upprätta eller ge in en klimatdeklaration. Dessutom ska dessa byggnader med koppling till näringsfastigheter vara undantagna: byggnader för industri- eller verkstadsändamål samt ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Denna lag om klimatdeklarationer har tydligen heller inget med Januariöverenskommelsen (Jöken) att göra, även om det verkar vara mest M och SD som varit lite kritiska till förslaget i riksdagen. Vill man förövrigt se hur arbetet i riksdagen bedrivs 2021 finns det numera fina filminspelningar på många voteringar, inklusive denna.
Bygglovsutredningen skulle förenkla
Om nu inte klimatdeklarationerna hörde ihop med Jöken fanns det andra byggfrågor som gjort det. Det framgick bland annat i det pressmeddelande som kom när utredningsdirektivet för den så kallade bygglovsutredningen kom. Den inkluderade att utreda “slopade krav på bygglov för den som vill bygga ett kafé, ett ridhus eller liknande i anslutning till sin gård, liksom att införa enklare regler för byggnation utanför detaljplanelagt område. Den utredningen skulle förutom att “omhänderta delar i Jöken” samtidigt ta ett välbehövligt helhetsgrepp för hela bygglovkapitlet i plan- och bygglagen.
Syftet sas också vara att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer angelägna allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder. För två veckor sedan blev bygglovsutredningen klar.
I betänkandet föreslås bland annat att alla nya bostäder ska omfattas av krav på bygglov för att tillgodose Europarättsliga krav på rättssäkerhet sett till närboendes intressen, men också för att säkerställa krav på en god boendemiljö. Varför även Attefallshus för bostäder nu ändå ska bli bygglovspliktiga.
Bland lättnader föreslås dock att lovplikten generellt ska minskas utanför “skyddade och särskilt värdefulla områden”, men behållas inom de samma (vilka de nu blir i slutändan). Dessutom ska en del byggåtgärder varken kräva lov eller anmälan, exempelvis flertalet fasadändringar, tillbyggnader eller nybyggnad av komplementbyggnader under 30 kvm i områden som omfattas av en detaljplan. Upp till 50 kvm ska gälla utanför detaljplan. Att inreda en ny lokal för exempelvis ett kafé på upp till 50 kvm i ett område, som inte omfattas av en detaljplan och eller ingår i en sammanhållen bebyggelse, ska inte kräva bygglov.
Huruvida något blir enklare när förslagen nått till riksdagen för beslut återstår att se, men utredningens förslag har i alla fall gått ut på remiss redan. När det gäller den ökade byråkratin med klimatdeklarationer, vilken alltså varit på gång i flera år vet vi mer redan nu för Boverket har förberett sig med information om vad som kommer gälla på sin hemsida. Där framgår att:
Kommunen ska ansvara för att kontrollera att en klimatdeklaration har registrerats hos Boverket innan slutbesked kan meddelas. Boverket kommer ha ansvar för tillsyn av kvaliteten i klimatdeklarationen, det vill säga att uppgifterna är tillförlitliga. Den som är byggherre måste spara underlaget som ligger till grund för klimatdeklarationen och som verifierar uppgifterna i den inlämnade klimatdeklarationen i fem år. Boverket kan begära att få ta del av detta underlag för att kunna kontrollera registrerad klimatpåverkan.
Om Boverket i sin granskning kommer fram till ett resultat som är väsentligt avvikande mot det som du redovisat i klimatdeklarationen, behöver du kunna motivera hur du gjort dina beräkningar. Om du inte kan lämna en skälig förklaring till avvikelsen kan du bli skyldig att betala en sanktionsavgift.
Denna del av lagstiftningen med klimatdeklarationer innehåller dock enligt Boverket inget krav på maximalt tillåten klimatpåverkan, det vill säga ett gränsvärde. Den ökade kunskapen som en beräkning av klimatpåverkan tillför ska dock göra att aktörerna i byggprocessen ska vidta åtgärder som minskar klimatpåverkan.
De största utsläppen av växthusgaser från en byggnad ur ett livscykelperspektiv uppstår i byggskedet och från driftenergin under användningsskedet. Utsläppen från driftenergin begränsas av energihushållningskraven i Boverkets byggregler (BBR). Däremot har det inte funnits regler som begränsar utsläppen av växthusgaser från byggskedet. Införandet av krav på en klimatdeklaration är ett första steg att minska utsläppen i byggskedet vilket i förlängningen kan bidra till att de totala utsläppen under byggnadens livscykel minskas.
I de underlagsrapporter som ligger till grund för beslutet om att klimatdeklarationer bör inrättas, har man också gjort jämförelser mellan olika byggsystem. I förordet till en av rapporterna (IVL-Rapport C 344) framgår det att jämförelser mellan material som trä och betong är känsliga saker, varför slutsatserna i rapporten ser ut som en i förhandlad text. Jag är förvisso miljöskadad från tidigare uppdrag med förhandlingar i bland annat FN, men jag kollar därför ofta vilka som varit involverade i att författa texter och varför bra eller dåliga slutsatser slinker igenom. I detta fall var det extra intressant och väldokumenterat vilka som varit med och varför:
“Studien har genomförts helt utan några särintressen till vilka materialval och konstruktionslösningar som är mest fördelaktiga. Olika byggsystem för flerbostadshus kommer att finnas även i fortsättningen när marknaden väger samman fler aspekter än klimatpåverkan. Samtliga studerade lösningar uppfyller grundläggande funktionella krav enligt BBR, kompletterat med något högre krav på ljudklass samt energianvändning och är med avseende på dessa grundläggande krav (funktioner) jämförbara. Utöver dessa grundläggande krav kan det finnas andra aspekter som skiljer mellan alternativen och som måste vägas in om uppgifterna ska användas som ett beslutsunderlag.”
Ansvariga för rapporten har varit: Tove Malmqvist, KTH (vetenskaplig projektledare), Martin Erlandsson, IVL, Nicolas Francart, KTH, Johnny Kellner, egen konsult, samt Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier (ordförande för styr‐ och referensgrupperna).
Styrgruppens sammansättning har varit: Pär Åhman, Sveriges Byggindustrier,
Johnny Kellner, egen konsult, Per Löfgren, JM, Caroline Erström, Bonava, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Birgitta Govén, Sveriges Byggindustrier, Jessika Szyber/Mikael Lindberg, Stora Enso, Agneta Wannerström, Skanska, Martin Erlandsson, IVL, och Tove Malmqvist, KTH.
Referensgruppens sammansättning har varit:
Rickard Langerfors, Magnolia Bostad AB, Ola Larsson/Maria Brogren, WSP, Kenneth Wilén, Folkhem, Andreas Rahlén, Järntorget, Patrik Andersson, Stockholmshem, David Grimheden, Veidekke, Helena Lidelöw, Lindbäcks, Peter Jacobsson, Martinsons, Henrik Ödeen/Sofia Eriksson/Johan Samuelsson, Moelven, Allan Leveau, Svenska Bostäder, Karolina Brick, Riksbyggen, Saga Ekelin, NCC, Magnus Everitt, Installatörsföretagen, Henrik Vinell, Strängbetong, Staffan Eriksson, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Claes Dalman, Peab, Ronny Andersson, Cementa, Kajsa Byfors, Svensk betong.
Hans‐Olof Karlsson Hjort, Boverket och Roger Eriksson, Regeringskansliet, har också deltagit som observatörer.
Vi ska förstås titta närmare på siffrorna bakom, och hur bra eller dåligt trä kommer ut ur ett klimatperspektiv i olika byggnader, men nöjer oss med att det ser ganska bra ut också enligt denna rapport och att sen diplomatiska sammanfattningen:
“Oavsett val av material i stommen står byggskedet för i storleksordningen 50‐60 procent sett över en 50 års analysperiod. Och om energisystemet i Sverige utvecklas i linje med Riksdagens beslutade mål om netto‐noll utsläpp av växthusgaser 2045, är denna andel ännu större, upp emot
70 procent.”
“Det finns påtagliga skillnader i klimatpåverkan för byggskedet beroende på konstruktionslösning, så som huset skulle byggas idag med de olika systemen. Men projektet visar samtidigt att det finns mer eller mindre klimatsnåla lösningar, oavsett om huvudmaterialet i stommen är betong eller trä.
Resultaten visar att systemen med mycket betong generellt har en högre klimatpåverkan i produktskedet. Resultatet visar också att betong har en stor förbättringspotential om marknaden börjar använda alternativa bindemedel…”
Rapporten innehåller också bilagor, inklusive några om kolinlagring som trä i byggen ska antas ge på på lång eller kortare sikt, i jämförelse med exempelvis betong.
