Förvänta dig höjda timmerpriser under 2021. Så kan man sammanfatta Danske Banks första nyhetsbrev för året, Skog & Ekonomi nr 1, 2021. Temat är den allt hetare trävarumarknaden och banken skriver att sågade trävaror är inne i en ”grön supercykel”. Stora stimulanspaket i sviterna efter covid göder en växande marknad för gröna investeringar där trä är en av vinnarna.
Flera faktorer driver timmerpriset
Trenden boostas av att trä (av klimatskäl) tar marknadsandelar i större byggprojekt samt att den amerikanska marknaden för trävaror mer eller mindre har ”gått bananas” med rekordpriser. Trävarupriserna för både gran och fura har ökat sedan sommaren i fjol och även nu i början av 2021. Prisutvecklingen uppåt spås fortsätta. Över tid så har exportpriserna på trävaror ökat stadigt och ”prisbotten” (lägstapriset i lågkonjunktur) blir enligt banken högre och högre:
I detta läge är Danske Banks råd till skogsägarna enkelt: Ut och slutavverka! I alla fall är det rådet som ges till skogsägarna i södra Sverige där banken tror att timmerpriset snart planar ut. I mellersta och norra Sverige kan man enligt Danske Bank däremot förvänta sig större prishöjningar på timmer av både gran och tall.
Vi tror att timmerpriserna kan gå upp något mer men ser absolut ingen anledning att vänta, vad gäller slutavverkning.
Johan Freij, Danske Bank
När det gäller massabruken så har marknaden för avsalumassa (NBSK) nu kvicknat till efter mer än ett år av kraftig nedgång. Priserna har justerats upp från som lägst 840 US$ per ton i Europa till ett nytt pris på 1030 US$ per ton som man nu försöker få igenom. Banken tror dock inte på någon höjning av massavedspriset på den här sidan sommaren p g a fortsatt stora lager.
Mycket goda timmerpriser?
Johan Freij på Danske Bank skriver å ena sidan att efterfrågan på timmer är ”omättlig” och att det kan förväntas fler prishöjningar men tonar ändå ner förväntningarna något.
Timmerpriserna har gått upp kraftigt i södra Sverige medan prishöjningarna varit försiktiga i övriga landet. Vår tro är att timmerpriserna fortsätter upp i hela landet men att den största höjningsfasen är klar i Sydsverige och att höjningarna ändå blir förhållandevis försiktiga i övriga landet. Det finns inga tecken på generella brister på timmer i systemet och sågverken verkar samlade men ödmjuka inför försörjningsläget.
Danske Bank, Skog & Ekonomi nr 1, 2021.
Frågan är om timmerpriserna verkligen är så höga i ett historiskt perspektiv? Priserna har förvisso gått upp en del sedan botten i mitten av 2020. I alla fall i södra Sverige där Södra enligt Danske Bank höjt priset för grantimmer med 90 kr/m3fub. Det innebär att priset för grantimmer i syd nu närmar sig timmerpriserna när de var som högst runt 2010-2011 och 2015 om man tittar tillbaka till mitten av 90-talet. Talltimret ligger lite efter men här finns tydliga signaler om en stark och ökande efterfrågan vilket borde resultera i prishöjningar. (Under 70- och 80-talet var timmerpriserna vissa år dock högre om man jämför i reala termer.)
Högre timmerpris för en m3fub i söder än för en m3to i Mellansverige
Det är stora prisskillnader mellan södra och mellersta Sverige idag. I alla fall om man utgår från listpriser på leveransvirke. I södra Sverige får man fler kronor för en m3fub (kubikmeter fast under bark) än vad man får för en m3to (kubikmeter toppcylindermått under bark) i Mellansverige. I alla fall när det gäller grantimmer (Källa: prislistor från Södra.com & Mellanskog.se) Prisskillanden är upp mot 20 procent till Sydsveriges favör.
Danske Banks nyhetsbrev enkelt sammanfattat i rådande virkesmarknad:
- Räkna med höjda timmerpriser (både gran och tall) i norra och mellersta Sverige
- Räkna med höjda timmerpriser även i söder, framför allt för talltimmer
- Fokusera på slutavverkningar om du ska hugga, inte gallringar (även om banken anser att man ska förstagallra trots låga massavedspriser)
- Räkna inte med några höjningar av massavedspriset på den här sidan sommaren
- Det är stort sug efter rotposter
- Se till att förhandla till dig de premier som erbjuds. De kan vara omfattande
Förstår sågverken sitt guldläge?
Danske Bank frågar sig retoriskt i nyhetsbrevet om de nordiska sågverken ser vilket guldägg de sitter på?
Man har tillgång till en högkvalitativ råvara till förhållandevis låga priser internationellt och riktar sig till en marknad i kraftig tillväxt.
Danske Bank, Skog & Ekonomi nr 1, 2021.
Är det någon tillfällighet att två av Sveriges större sågverkskoncerner är förvärvade av utländska företag, som dessutom hemmahör från två områden med stora insektsskador? Vida är köpta av kanadensiska Canfor och den Tyska investeringsfonden ESSVP har blivit huvudägare i Bergkvist-Siljan Group
Svårt att öka produktionen mer
Historiskt när trävarupriserna har dragit iväg uppåt har sågverken snabbt ökat sin produktion viket ibland fått till följd att utbudet till slut blivit för stort och priset fallit. Idag sågas det nog i stort sett så mycket det går baserat på den råvara som går att få tag i. I södra Sverige avverkar vi i princip redan den tillgängliga tillväxten så det finns inte så mycket mer timmervolym att tillgå. Vi kan ju hoppas att det innebär att sågverken nu istället sätter ett större fokus på förädlingen och att få upp priserna på färdigvarorna för att växa sin ekonomi. Det skulle vara bra även för skogsägarna. Den massiva tillväxten för byggande i trä som Danske Bank skriver om i sitt nyhetsbrev borde ge marknadsutrymme för nya och mer förädlade produkter. Vi har ställt frågan förut: Vem kommer att bygga nästa KL-träfabrik?
Du hittar hela nyhetsbevet via länken här. Förutom information om virkespriserna finns information om fastighetsmarknaden och räntebedömningar.
Vill du diskutera innehållet i den här artikeln så kan du göra det i den här tråden på Skogsforum.se
