En ny studie som nyligen publicerats i tidskriften Science tyder på att våra skogar ensamma inte kan lösa klimatkrisen trots potentialen för att lagra ytterligare kol. Den vetenskapliga rapporten har genomförts av den tekniska högskolan i Zurich, ETH, med stöd av EU-kommissionens forskningsinstitut JRC.
Studien, som är hypotetisk och genomförd genom att använda AI på befintliga dataset såsom EU:s satellitdata från Copernicus och Globbiomass, visar på scenario om bl.a. vi slutade bruka världens skogar (avverkning) men också om vi slutade med brandbekämpning. Slutsatsen från studien är att om vi slutade bruka jordens skogar så skulle kollagret öka med 15 %.
Men som vanligt så gör sig en fullständig studie dålig i en one-liner på Twitter. En stor avgränsning är att man bara tittat på kollagerförändringar ovan mark. Växande biomassa ovan jord alltså. Markkolet har inte studerats och även om det troligtvis är en minst lika stor studie så är det såklart tråkigt att det inte är med.
Mindre klimateffekt än vad forskarna trodde
Resultatet är mindre än vad forskare överlag kanske trott. Hypotesen, om den skulle stämma, visar enligt forskarna själva att jordens skogar ensamma inte kan hantera klimatförändringarna. Om vi skulle sluta bruka jordens skogar och låta dem växa så skulle det på sikt öka kollagret med 15 – 16 % enligt studien. Detta i sin tur motsvarar 44,1 PgC vilket i sin tur motsvarar ca. 44 miljarder ton kol. Omvandlat till koldioxid blir det ~162 miljarder ton CO2.
Författarna till studien gör gällande att detta motsvarar 4 år av 2019-års totala utsläpp av koldioxid. Med andra ord skulle en omställning mot maximal inlagring av kol i världens skogar göra att vi kunde bli klimatneutrala i fyra år, givet referensvärdet från 2019. Inte mycket för att klara klimatkrisen enligt många.
Skillnader i kolinbindning i olika delar av världen
Forskningen visade att de fuktiga tropikerna och de fuktiga tempererade zonerna kunde upprätthålla högst biomassavärden, ungefär 600 ton per hektar. De boreala skogarna som täcker stora delar av de nordiska länderna visade sig dock ha en betydligt lägre potential och når upp till 150 ton biomassa per hektar.
Intressant nog fann studien också fall av negativ kollagringspotential i vissa boreala regioner. Detta inträffar när skötta skogar jämförs med sina naturliga motsvarigheter. Faktorer som att de bördigaste markerna väljs för odlade skogar samt aktiv bekämpning av skogsbränder tror forskarna kan vara orsaken till detta.
Klimatkris, AI och satelliter … igen
Sommaren 2020 släpptes en rapport i tidskriften Nature som med hjälp av AI och satellitdata kommit fram till tesen om att det skett en abrupt ökning av Europas avverkningar. Troligtvis behöver inte denna studie mer introduktion eftersom den diskuteras än idag. Men nu sker det alltså igen och delar av dataseten som användes 2020 har använts även denna gång. Det är också så att JRC backar upp denna vetenskapliga rapport så det finns många likheter.
Enda skillnaden är att denna gång verkar de som var mest missnöjda 2020 vara bland det mest nöjda 2023. Anledningen torde vara att hypotesen visar att vi inte kan rädda klimatet genom att låta världens skogar “stå för fäfot”. Det ger med andra ord en garant för att skogen kan brukas.
Likt många andra studier så finns dock osäkerheter. En är hur man behandlar data. I denna studie verkar forskarna ha använt ett relativt högupplöst dataset och sedan skalat upp valda delar till pixlar om 1 x 1 mil. En osäkerhet verkar också vara det faktum att det inte finns tillräckligt med “intakt skog” eller primärskog som det också kallas. Forskarna refererar till att detta är en osäkerhetsfaktor och vid en riskanalys visade det sig att om forskarna manuellt lade på en viss andel primärskog de inte hade i datasetet men som kanske varit rimligt så ökade kolinlagringen med 36 % till totalt ca. 60 PgC eller en drygt 20 %-ig ökning i fallet ovan.
Hur bekämpa klimatkrisen med skogen?
Den vetenskapliga rapporten som nu publicerats gör en ansats som kan vara viktig för framtida arbete. Dock är troligtvis det viktigaste för att bekämpa klimatkrisen att vi får ner koldioxidutsläppen. Samtidigt är rapporten också relativt stelbent. Den teoriserar om att monokulturer kan ge riktigt höga virkesförråd men samtidigt vet vi sedan 2018 hur bra en monokultur kan vara. Vidare för den en tes om att sluta med all mänsklig verksamhet i skogen. Det är en utopi som egentligen enbart har akademisk karaktär.
Vidare hade det varit intressant att se ett scenario där man försöker maximera kolinbindningen med mänsklig påverkan. Ponera att försöka hålla så höga, vitala, virkesförråd som möjligt och där biomassan styrs till att skapa så mycket långlivade slutprodukter som möjligt. Vid ett sådant scenario hade man också kunnat bibehålla och utveckla brandbekämpningen. Hur mycket det hade slagit på resultatet vet vi inte.
Rapporten hänvisar annars bland annat till en forskningsrapport från Mittuniversitetet där Torbjörn Skytt et.al tittade på hur olika avverkningsintensitet påverkar kolinbindning under en kortare period (50 år). Detta är intressant forskning som kan visa på att en god väg i denna kontext skulle kunna vara att ha en avverkningsintensitet på 60 % av tillväxten.
För Sveriges skogsägare skulle detta med hög sannolikhet också innebära bättre betalt vid avverkning, givet tesen om tillgång och efterfrågan. Kombinerat med en lägre riskspridning i bestånden (mer löv och mer blandskogar plus en bättre anpassning av trädslag vid plantering) så kanske man som skogsägare skulle ha en riktigt ljus framtid? Trots klimatkrisen.
