En välskött ungskog brukar definieras som en avverkad skog som återplanterats med förädlade skogsplantor av rätt sort och som sedan röjs i tid för att de bästa skogsplantorna ska växa upp till timmerträd. Utgångspunkten är att en välskött ungskog också ger en god ekonomi, kanske redan i en förstagallring. Frågan är hur väl detta stämmer, och hur verkligheten ser ut i våra förädlade plantskogar? Skogforsk har ju rapporterat att bara 60 % av plantorna som SCA investerade i på egna skogar återstår efter första röjningen?
Det är ett starkt fokus på tillväxten i skogen. Skogsindustrin vill öka tillväxten för att kunna öka avverkningen. Det börjar också lyftas röster om att maximera tillväxten för att få en så hög kolinbindning som möjligt. Miljörörelsen vill också på ett sätt öka tillväxten men i termen om att mer skog ska lämnas orörd. Den private skogsägaren rekommenderas att satsa på förädlade skogsplantor för att öka tillväxten. Skötsel av fina stammar är också en förutsättning för att det ska löna sig att låta träden stå kvar för att bli timmerskog.
Ja, listan kan göras lång men frågan är hur det egentligen står till med de förädlade skogsplantorna som vi investerat i?
Frågar man Skogforsk efter deras återväxtinventeringar som presenterades under 2020 så blir svaret att det inte alls ser så bra ut. Enligt inventeringen som gjordes på rätt många hyggen över hela landet 2019, så var 25% spårlöst försvunna innan den första röjningen görs. Enligt Fredrik Johansson på Skogforsk så har de inte sammanställt det material som samlades in sommaren 2020, men han säger:
Våra undersökningar är inte heltäckande på nåt sätt, men det är heller inget av det som kommit fram som blivit starkt ifrågasatt. Vi måste lyfta medvetenheten i de här frågorna, oavsett hur vi vill att framtidens skogar ska se ut, och vilka trädslag vi planterar.
Fredrik Johansson, Skogforsk
Den senaste studien som Skogforsk publicerat på detta tema är från augusti 2020, och den visar att endast 60% av de planterade träden finns kvar när SCA:s egna ungskogar röjs efter cirka 15 år. Sedan finns förstås risk med älg och snöbrott kvar innan gallringsåldern. Detta måste anses som problematiskt, ur flera aspekter, och sen kanske stammen inte heller blir kvar vid gallringen?
Backaffär även på de förädlade skogsplantor som överlever till gallringen
Oaktat ovanstående så visar statistik om kostnader för skogsplantering och återväxt från Skogsstyrelsen att en förädlad skogsplanta idag kostar 10 kr. Detta är lågt räknat men en lätt siffra att förhålla sig till och definitivt inte långt från sanningen. Vi lämnar också spekulation om framtida inflation och kalkylränta därhän i följande exempel, utan tittar bara på volymtillväxten och vad vi får tillbaks vid gallring.
Om vi antar att vi planterar gran som på en alldaglig G28 (medelboniteten i Svealand och Götaland) så har den vid ca 30 års ålder växt rejält i volym, det är bra procentuell tillväxt i ungskogen. Ett normalt gallringsuttag (låggallring) ger för detta antagande 0,05 m3fub i medelstam för de avverkade träden.
Om vi sedan antar att planterade granar gallras ur beståndet vid en förstagallring på ett konventionellt sätt, blir det mest massaved. När maskinägaren (skogsentreprenören) fått betalt så återstår i snitt 75 kr/m3fub i gallringsnetto eller 4 kr i netto per utgallrat träd (2018, snitt ur Skogsforums virkesrapport). Viktigt i sammanhanget är att data från Virkesrapporten är från toppåret 2018 då det generellt var högre priser på ex massaved.
Kontentan för detta antagande är att om en förädlad skogsplanta avverkas i förstagallringen så har investeringen (för detta träd) gått minus 6 kr.
Att man investerat 10 kr i en förädlad skogsplanta till något som genererar mindre tillbaka efter 30 år är inte ekonomiskt hållbart för att uttrycka sig milt. Låt oss hoppas att gallringarna skapar fina stabila bestånd med god tillväxt på de plantor som sedan finns kvar till timmerdimensioner, eller på övriga träd och värden i skogen.
Förstagallringen redan gjord
En annan aspekt som är problematisk är att om ser till data från inventeringen så är i princip förstagallringen hos de planterade plantorna redan gjord. Knappt 1500 plantor finns kvar efter röjningen. Detta kompenseras av naturligt föryngrade träd men det är ändå problematiskt ur ett tillväxtperspektiv – skogsplanteringen är ju en satsning på att få upp ett förädlat bestånd med hög tillväxt.
Vidare kan det vara problematiskt ur den aspekt att “gallringsapparaten” inte är inkalibrerad på dessa siffror. Det kan helt enkelt gallras för hårt och speciellt bland de förädlade träden.
Håll koll på ekonomin
Investeringen som görs vid en återväxtplantering är en stor utgift som påverkar skogsägarens ekonomi. Ett exempel är att investeringen i återväxten kan kosta ca 15% av nettot från avverkningen som föranleder återväxtplanteringen. Därför kan det vara en god idé att hålla koll på skogens ekonomi och genom detta ha vetskap om kostnaden och anpassa skötseln därefter.
Ibland kan återväxten ingå som en del av en virkesaffär. Detta kan vara vanskligt ur den aspekt att du inte har kontroll på ungskogens ekonomi. Får du därför ett ”paketerbjudande” i samband med en virkesaffär kan det därför vara bra att be om en särdelad offert som visar vad återväxten faktiskt kommer att kosta.
Det kan också vara värt att tänka igenom om ett paketerbjudande generellt är bäst för dig? Ibland kan man ha nytta av faktiska utgifter i bokföringen.
Plusaffär på en omloppstid?
En återväxtåtgärd genom ex markberedning och plantering är investering för de kommande 100 åren. Sett över dessa år (omloppstiden) så bör investeringen i skogsplanteringen vara en bra investering. Har man satsat på förädlade plantor så kommer de med stor sannolikhet att växa snabbare än ex naturlig föryngring. Det gäller bara att man tagit höjd för ett framtida klimat och ståndortsanpassat planteringen så den är stabil och vital genom hela omloppstiden. Men det är egentligen en annan story.
