Den svenska virkesmarknaden fungerar inte. Sverige har Europas lägsta rundvirkespriser både i absolut nutid men troligtvis också historiskt tillbaka i tiden. Efter coronapandemin syns detta extra tydligt där svensk skogsindustri toppat med vinstmarginaler på upp till 50 % samtidigt som svenska privata skogsägare kämpar med dålig ersättning för den skog de säljer genom avverkning.
I förlängningen är en dysfunktionell virkesmarknad inte bra för någon. Man svälter landsbygden, skogsindustrin riskerar att hamna på hälarna och statskassan tappar intäkter. Ett sätt, av många, att synliggöra den dysfunktionella virkesmarknaden är att sätta rundvirkespriset i relation till det så kallade exportprisindex (EXPI) för trävaror som tas fram av SCB. Det ger inte hela bilden givet att vi detta exempel använder redan låga inhemska virkespriser och jämför med. Det som är bra är att man synliggör vad virkespriset till skogsägare borde vara om marknaden fungerat.
Det är detta denna artikel bygger på. Uppslaget kom genom en pressrelease från SCB idag där de konstaterar att producentpriserna steg augusti 2022 men hölls samtidigt tillbaka av sjunkande priser på sågade trävaror. Det är dessa sjunkande priser som vi satt i relation till rundvirkespriset.
Exportprisindex för sågade trävaror
Nedan är en skärmdump från SCB som visar exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror. Svensk skogsindustri exporterar majoriteten av de varor som de förädlar av den svenska skogen. Genom att det är en majoritet så kan man anta att även inhemska prisindex följer detta exportprisindex.
Exportprisindex på rundvirkespriset
Använder man exportprisindex på Sveriges rundvirkespriser som vi förses av genom Skogsstyrelsens officiella statistik (hela landet, leveransvirke, reala värden) så skulle man kunna säga att man får ett rundvirkespris som det borde vara om den inhemska virkesmarknaden hade fungerat. I detta exempel har vi applicerat exportprisindex på rundvirkespriset med basår 2012. En tioårsserie med andra ord där man kan jämföra faktiska, reala, priser från Skogsstyrelsen med priser uppräknade med indexet. Som sig bör så blir alltså grafen för det uppräknade rundvirkespriset liknande den första skärmdumpen här ovan från SCB.
Sågtimmer av gran
Snittpriset för normalt sågtimmer av gran var enligt Skogsstyrelsen 608 kr/m3fub i augusti 2022. Hade timmerpriset följt trävarornas prisutveckling enligt exportprisindex hade priset varit 1.080 kr/m3fub. Notera att detta pris alltså är efter att priserna för sågade trävaror sjunkit (och då påverkat exportprisindex).
Det beräknade priset på 1.080 kr/m3fub motsvarar 77 % högre pris jämfört med Skogsstyrelsens statistik (608 kr/m3fub).
Massaved
Snittpriset för barrmassaved var enligt Skogsstyrelsen 333 kr/m3fub i augusti 2022. Om vi använder exportprisindex för massa och papper på detta virkespris så blir det, om det skulle följa marknaden, ett pris på 585 kr/m3fub. Ökningen för det beräknade priset i relation till Skogsstyrelsens pris är 76 %.
Ett räkneexempel
Låt oss göra ett räkneexempel med priserna ovan. Antag att en privat skogsägare har 1 hektar slutavverkning som ska avverkas. Den totala volymen som står på detta hektar säger vi är 300 m3fub. Fördelningen är att avverkningen skapar 60 % sågtimmer och 40 % massaved. Utfallet för våra beräkningar kan du se i tabellen nedan.
| Sortiment | Pris (kr) | Dagens utfall (kr) | Indexpris (kr) | Indexpris utfall (kr) | Differens (kr) |
| Sågtimmer gran | 608 | 109.440 | 1.080 | 194.400 | 84.960 |
| Barrmassaved | 333 | 39.960 | 585 | 70.200 | 30.240 |
| Tot (300 m3fub) | 149.400 | 264.600 | 115.200 |
Om rundvirkespriserna på virkesmarknaden till svenska skogsägare skulle följa trävarumarknaden så skulle skogsägaren i detta fall få ett tillskott på ca 115.000 kr exkl moms på det antagna hektaret. Det är likt ovan 77 % högre än vad man kan beräkna få som snittpris i hela landet för leveransvirke idag.
100.000 kr extra på ett hektar skulle troligtvis göra att köpkraften stiger rejält hos privata skogsägare. Det kan handla om en förändrad avverkning som skapar högre ersättning till skogsentreprenören men också bättre återbeskogning. För att inte tala om att det troligtvis skulle gynna byggentreprenörer på landsbygden, nybyggnationer såväl som renoveringar. Med mera.
Landsbygden kan tappa 14 miljarder kr årligen
Vill man ta räkneexemplet ovan ett steg längre så kan man skala upp siffrorna på en nationell årsavverkning. 48 % av landets skogsareal ägs av privata skogsägare och om vi antar att de avverkar lika mycket som övriga skogsägare så blir det en årsvolym på 97 miljoner m3sk dividerat med 2. Omräknat till m3fub blir detta knappt 39 miljoner kubikmeter.
Räknar man enligt snurran ovan så kan man anta att 65 % av volymen avverkas genom slutavverkning (~25 miljoner m3fub). Vi antar sedan att fördelningen mellan sortimenten sågtimmer och massaved är lika (50/50). Resultatet ser du i tabellen nedan.
| Sortiment | SKS-värde (kr) | Indexvärde (kr) | Differens (kr) |
| Sågtimmer | 11 819 520 000 | 20 995 200 000 | 9 175 680 000 |
| Massaved | 6 473 520 000 | 11 372 400 000 | 4 898 880 000 |
| Tot. Ex. moms | 14 074 560 000 | ||
| Tot. Ink. moms | 17 593 200 000 | ||
| SEK/m3fub ex. moms | 362 |
Vid detta räkneexempel så skulle man kunna säga att landsbygden går miste om drygt 14 miljarder kronor 2022. Momsen, som om den inte växlas hos den privata skogsägaren skulle då motsvara en skatteintäkt på 3,5 miljarder kronor.
Vän av ordning vet vid det här laget att Skogsstyrelsens statistik över virkespriser inte är överensstämmande med de virkespriser som skogsägare faktiskt får i Sverige. Det har att göra med att Skogsstyrelsen enbart visar en del av virkesmarknaden, leveransvirke. Detta är ett debacle i sig som dessutom kan bidra till våra låga priser på rundvirke i Sverige. Med detta sagt så är det viktigt att du inte stirrar dig blind på räkneexemplen ovan. De är med för att skapa en medvetenheten om relationen.
Det du som skogsägare istället ska göra är att reflektera över de indexerade virkespriserna vi tagit fram ovan. 1.080 kr/m3fub för normalt sågtimmer av gran och 585 kr/m3fub för barrmassaved. Ligger du nära dessa nivåer så kan du ha ett av Sveriges virkesmarknads bästa priser. Ligger du inte i närheten så kan denna artikel vara en ögonöppnare, vi kan inte fortsätta att ha Europas lägsta virkespriser.
Värt att ha med i tanken är att detta också gäller snittpriser för hela Sverige. Dessutom baseras indexpriser på ett, med hög sannolikhet, redan lågt svenskt rundvirkespris från 2012, vi har ju levt med en utmanande virkesmarknad en längre tid. Nästa steg är att jämföra virkespriserna med andra länder och kanske främst virkesmarknaderna hos våra närmsta grannar i Norden och Baltikum. Men det är en annan artikel. Under tiden passar vi på att tipsa om ATL:s senaste sammanställning i ämnet som visar att grantimmerpriset i Estland under de senaste tio åren alltid varit mycket högre än svenskt dito. Tyvärr bakom betalvägg.
