Så kallad betalning för skogens ekosystemtjänster innebär att man som skogsägare inte bara får betalt för virket. EU-kommissionen har under juli 2023 släppt två nya förslag till riktlinjer inom den så kallade gröna given. Det handlar om riktlinjer för ett hållbart skogsbruk samt riktlinjer för betalningssystem för skogens ekosystemtjänster. I denna artikel försöker vi bena ut vad framtiden kan ha att erbjuda för skogsägare med ett fokus på betalning för skogens ekosystemtjänster.
Dolda värden ska plockas fram
Enligt EU-kommissionen så tas riktlinjerna fram under ramverket “den gröna given”. Initiativet vilar alltså på att hejda klimatförändringarna. Kommissionen anser att EU:s skogsägare redan idag gör mycket bra och är med och hejdar klimatförändringarna. För detta “jobb” bör skogsägare få betalt men med det sagt så önskar Kommissionen även skapa initiativ som skapar ännu bättre skogar i Europa i framtiden.
Kommissionen identifierar att en välmående skog bl.a. bidrar till att:
- Binda koldioxid från atmosfären.
- Skapa bättre vatten- och luftkvalitet.
- Öka välbefinnandet hos människor.
- Ökar den biologiska mångfalden.
- Ger klimatsmarta produkter genom ex. trävaror till byggnation.
Kommissionen identifierar vidare att skogsägare idag endast får betalt för en av dessa fördelar. Detta är en del av att de nya riktlinjerna om betalningen för skogens ekosystemtjänster tagits fram och detta är troligtvis viktigt att ha med sig i bakhuvudet.
Frivilligt med betalning för skogens ekosystemtjänster
Kommissionen är mycket tydliga med att system likt dessa måste vara frivilliga. Det är alltså upp till dig som skogsägare om du vill använda framtidens system för betalning av skogens ekosystemtjänster eller inte. Valet verkar alltså bli ditt dagen då systemen startas – fortsätt som vanligt eller välj att vara med. Anledningen till detta finns inte i klartext i dokumenten men troligtvis har de med sig att tvång sällan är en bra väg framåt. Istället värdesätts de olika mekanismerna.
Ekonomiskt värde på olika systemtjänster inom skogen
Nedan listas det ekonomiska värdet i svenska kronor per hektar och år enligt EU-kommissionen. Notera att värdet kan tjäna olika mottagare idag (men värdet finns ändå hos skogsägare fast hen idag inte får betalt för det).
| Skogligt värde | SEK/ha/år |
| Virkesförsäljning | 1166 |
| Icke virkesprodukter (ex. svamp, bär, jakt) | 306 |
| Luftkvalitet | 1646 |
| Kolsänka | 10561 |
| Biodiversitet | 3490 |
| Vattenflöde/kvalitet | 12620 |
| Förhindra erosion | 4709 |
| Fritidsaktiviteter | 4884 |
Som synes i tabellen ovan så toppar skogens förmåga att förbättra vattenkvaliteten i denna lista. Den är knappt 12 gånger mer värdefull än virket från skogen. Men ändå kanske skapligt billigt sett i volym? Ser man till nederbörd i årsmedel så borde ca. 7.000.000 liter vatten falla en hektar skog i Sverige varje år. Nu är det inte sagt att skogsägare per automatik kommer få mest betalt för detta i framtidens system men det är ändå en spännande lista som i alla fall vi i Sverige troligtvis inte sett förut.
Vart kommer pengarna ifrån?
I detta nya tänkta system så kan skogsägare få betalt inte bara för virket. En viktig fråga är hur man som skogsägare får betalt och av vem. I frågan om vart pengarna kommer ifrån så verkar Kommissionen vilja vara flexibla. Flera system skulle kunna byggas med alltifrån pengar via CAP (jordbruksstöd) till system där företag och/eller privatpersoner betalar för skogens ekosystemtjänster.
Detta är en viktig fråga som sannolikt kommer diskuteras vidare framöver men Kommissionen vill, vad det verkar, just nu fokusera på att skapa rigida system som underlättar betalning oavsett vart pengarna kommer ifrån.
Monitorering, Rapportering och Verifikation
Ett system för monitorering, rapportering och verifiering (MRV) föreslås i texten. Det handlar kort och gott om ett ramverk som ska garantera att åtgärderna inom systemet efterlevs och verifieras. Men även här verkar det finnas en flexibilitet. Man tar upp det faktum att FSC har börjat rulla ut ett system för ekosystemtjänster (fast inte i Sverige) men också att myndigheter i respektive medlemsland skulle kunna bli ansvariga för att se till att en åtgärd följs enligt standard. Man pratar också om det kommande systemet med satellitövervakning som en del i systemet.
Det märks att man från Kommissionens sida inte är klar med ramverket och att ändringar kan komma. Ett bra exempel är att de tar upp att de parallellt med dessa riktlinjer nu också håller på att arbeta fram ett certifieringssystem för kolsänka. Detta har de arbetat med i några år nu och projektet är försenat. Kolsänkecertifieringen blir troligtvis en stor del i det kommande systemet.
Hyggesfritt i “Close to Nature”
Förutom riktlinjerna för ett betalsystem för skogens ekosystemtjänster finns nu också en riktlinje om “hållbart skogsbruk”. Så som vi tolkar dessa riktlinjer så kan de arbeta tillsammans men det är inte ett måste. Med risk för att behöva “göra en pudel” framöver så verkar det som att en skogsägare har total valfrihet.
Vill man i framtiden optimera det ekonomiska kassaflödet från skogens ekosystemtjänster så kan man troligtvis välja att certifiera hela sin egendom. Då kan man troligtvis likt en skogsbruksplan välja olika insatser på olika ställen inom skogsfastigheten. Har man ett område som hyser höga miljövärden så kan man troligtvis skapa en plan utan större avverkningar i denna avdelning och sedan verifiera att de höga miljövärdena bibehålls eller ökar. Och genom detta få betalt för det.
Men sedan kanske man göra ett val. Vill man optimera intjäningen från ekosystemtjänster så kan man troligtvis certifiera hela fastigheten som “hållbart skogsbruk”. Då kan det vara så att det är hyggesfritt som gäller och max storlek på hyggen på 0,5 hektar.
Eller som sagt här ovan, väljer du att helt stå utanför. Då får du inga intäkter från ekosystemtjänster men kan (kanske) fortsätta bedriva skogsbruket som du vill.
Sammanfattning
Det finns många om och men i ett tänkt framtida system som är under konstruktion. Vad som dock är spännande och något som kan vara viktigt att framhålla är skogens verkliga värde. Vara sig man vill eller inte så skapas nu system för att stoppa klimaförändringarna. I detta framkommer saker som kanske borde vara självklarheter. Att se skogen som ett ekosystem med alla fördelar den har kan vara en bra början.
Tidigare har vi Sverige sagt att vi ersätter plast med papper och att skogen är cirkulär. Kanske har vi missat andra delar om man ser till det faktum att din skog har och kommer vara en viktig del för att vi ex. ska få friskt vatten. Kanske är det dags att omvärdera skogen ur denna aspekt. Kanske är det detta många smarta redan sett genom att köpa skogsfastigheter. I så fall är det inte konstigt att priserna på skogsfastigheterna verkar totalt immuna mot både krig och lågkonjunkturer?
