Träförädling har alltid varit ett intressant område för mig och jag har många gånger åkt förbi hyvleriet i Ölmstad utefter gamla ”riksettan” mellan Gränna och Huskvarna. Där har jag sett hela gården full av virkespaket från stora delar av Sveriges kända sågverksföretag och skogsindustrikoncerner. Varje gång har jag tänkt att det skulle vara intressant att veta mer om denna träindustri, som inte verkar såga något eget timmer men uppenbarligen hanterar mycket av andras virke. Så jag gjorde slag i saken och bokade ett besök.
Snart 40 år av träförädling
Börje Fritsell grundade företaget Ölmstad Träförädling för snart 40 år sedan. Träförädling fanns redan som affärsverksamhet i släkten och Börje valde att satsa på hyvleriverksamhet. Efter tio år köpte han hyvellinje nummer två och så småningom även ett eget justerverk. Byggnadsbeståndet har utökats allt efter behov och företaget har även investerat i en anläggning för tillverkning av pellets i småsäck. Det senaste tillskottet i maskinväg var en helt ny och toppmodern hyvellinje som installerades 2018.
Köper inte en träpinne
Ölmstad Träförädlings affärsidé går i korthet ut på att vidareförädla trävaror åt andra. Genom en stenhård nischning och specialisering kan de på ett kostnadseffektivt sätt utföra ett förädlingsarbete som är avsevärt mer värt för kunden än vad det kostar att få utfört.
Rent konkret så innebär det att sågverksföretaget X skickar paket med sidobrädor till Ölmstad, där de klyvs och hyvlas till läkt som märks och packas i små paket. Färdiga att lyftas direkt in i varuhyllan i exempelvis en holländsk byggvaruhandel. Ölmstad Träförädling tar ett fast pris per m3 och sedan fraktas produkterna vidare direkt till kunden. Ölmstad äger själva aldrig en träpinne trots att de förädlar över 60 000 m3 trävaror per år. Allt arbete sker på uppdrag av främst sågverk men även åt renodlade trävarugrossister.
Många har försökt
Man kan ju tycka att denna hantering av trävarorna är orationell. Att skicka virket från sågverket till en mellanstation innan det går vidare till kund. De flesta sågverk har idag både torkar och hyvlerier men enligt Börje som drive Ölmstad Träförädling med sin familj så är det svårt för ett stort sågverk att hantera småflöden av lite mer udda grejer. Ofta är inte flödet av lämpliga sidobrädor hos ett enskilt sågverk stort nog för att belägga en klendimensionslinje på heltid. Då blir det genast utmanande att få lönsamhet enligt Börje. Många sågverksföretag har försökt att förädla klent virke själva men har fått lägga ner och återkommer då ofta med nya legouppdrag. Ölmstad klarar av att förädla sidobrädorna vidare till en kostnad mellan 200 – 400 kr per kubikmeter beroende på dimension.
Det mesta blir läkt
Ölmstad träförädling förädlar som sagt mer än 60 000 m3 trävaror per år. Allt som kommer in till Ölmstad är i princip sidobrädor från svenska och i något fall norska sågverk. Allt är torkat virke. Ibland kommer det virke som är kvalitetssorterat för ändamålet men ofta så börjar virkets resa i Ölmstad i justerverket. Där sorteras sidobrädorna efter kvalité och de längdkapas innan vidare hantering. Nästa steg är hyvling och här är det också vanligt att virket klyvs ner till smalare bredd. Nästan allt som görs är någon form av läkt, d v s virke med en tjocklek upp mot 32 mm och en bredd upp mot 70 mm. Men ofta klenare än så. Nittio procent (90%) av allt virke som hanteras är gran och det mesta går till byggsektorn inkl. byggvaruhandel.
Ölmstad Träförädlings verksamhet har vuxit successivt sedan starten och idag har företaget 15 anställda. Bland kunderna finns ett 30-tal svenska och norska sågverksföretag samt någon trävarugrossist. Bl. a har man ett omfattande samarbete med grossistföretaget Eriwood i Värnamo. Varje dag är det ett 20-tal lastbilar inne på anläggningen för att lämna virkespaket eller hämta slutprodukter för vidare transport till kund.
Egen produktion av pellets
Den enda produkten som Ölmstad Träförädling själva äger och säljer är pellets för värme eller strö. Allt virke som kommer in är torkat vilket gör det enkelt att pressa pellets av spillmaterial och sågspån. Bortkap och annat spill mals först innan pelletspressen medan hyvel- och sågspån går direkt till spånlagret. I pelletsanläggningen finns en pelletspress och en robotiserad packanläggning för småsäck. Pelletsproduktionen körs dagtid och det ger ca 7-8 000 ton pellets per år. En dryg tredjedel går på export till främst Danmark medan resten avsätts på den svenska marknaden.
Riv efter virke
När jag besökte Ölmstad Träförädling första gången i februari klantade jag mig med kamerainställningen så jag fick anledning att åka tillbaka i mars för att göra om videoinspelningen. När jag kom tillbaka andra gången tyckte jag att det var påfallande tomt på planen och i lagerhallarna så jag frågade Börje om jag såg rätt. Han bekräftade att det just nu är ett makalöst riv efter virke. Vintermånaderna brukar vara lugnare men nu kommer det inte fram trävaror fort nog enligt Börje. Han berättade att de hyvlar en del fura för utomhus trallvirke som ska vidare till impregnering. Bl. a 28 x 45 mm som hyvlats åt ett sågverk, för att sedan skickas vidare till Åtvidaberg för impregnering innan det hamnar i byggvaruhandeln. I vanliga fall brukar arbetet med ”trallfura” börja fram på vårvintern men nu har det hållit på sedan november. Just nu verkar det vara svårt att få fram furuvirket både ur skogen och från sågverken.
Här finns en video från besöket:
Är du intresserad av fler filmer från sågverksföretag så finns det några video från sågverksreportage på vår YouTube-kanal:
Gylllsjö Träindustri – Lönsammaste sågverket säljer inte en planka.
Vidas klentimmersågverk i Alvesta
Ansgarius Svensson sågar Sveriges bästa grantimmer
Fakta sidobrädor:
Sidobrädorna som faller ut när man sågar en stock är de som ligger närmast stockens ytterkant (se skissen här nedan). De större virkesdimensionerna som tas ut i mitten av stocken kallas centrumutbyten.
Om stocken har en fin kvalité med lite kvist kan sidobrädorna ge mycket fint och kvistfritt virke, speciellt från rotstockar av tall. För stockar av mer normal kvalité har sidobrädorna ofta lite sämre kvalité men kan användas som byggmaterial (gran) eller t ex trallvirke (fura).
Lite fler bilder från Ölmstad Träindustri: